Kunskapsuppbyggnad och kunskapsutveckling
Som VGR:s utförarförvaltning inom kulturområdet, ska Kulturförvaltningen vara ”en tillgänglig och värdeskapande kunskapsorganisation, som arbetar behovsorienterad för hållbar samhällsutveckling”. Kunskapsuppbyggnad och kunskapsutveckling utgör strategiska områden för att nå denna position.
Alla som jobbar på museum hanterar kunskap på ett eller annat sätt. Kunskap uppstår i mötet mellan besökaren och medarbetare i värdskapet, i arbetet med utställningar eller förvaltningen av samlingarna, i samarbeten med andra museer, högskola och universitet och inom ramen för olika kunskapsprojekt.
Kunskapsuppbyggnad
När kunskap tas tillvara på ett systematiskt sätt, genom att hämta in och koppla samman information – exempelvis till objekten i samlingarna, biobanker eller arkiv och databaser – pratar vi om kunskapsuppbyggnad.
Kunskapsuppbyggnad sker i anslutning till förvärv, produktion av utställningar, digitisering och digitalisering m.m. Till kunskapsuppbyggnad hör också humanistiska, samhällsvetenskapliga och kulturhistoriska aspekter som ingår i museernas förvaltningsuppdrag, exempelvis specifika metodrelaterade kompetenser i form av förvaringslösningar, vård och konservering av föremål, bebyggelsehistoriska och arkeologiska undersökningar, etnologiska fältundersökningar, hantering av foton/fotosamlingar och skrivet minnesmaterial, liksom allmänna museologiska kunskaper knutna till pedagogik och publik verksamhet.
Kunskapsuppbyggnad kan, men behöver inte, inkludera forskning.
Forskning
Skillnaden mellan kunskapsuppbyggnad och forskning är liten men distinkt. Där var kunskapsuppbyggnad kretsar kring en inhämtning och sammankoppling av information, styrs forskning av en eller flera specifika forskningsfrågor som söks att besvaras på vetenskaplig grund. Med det utmärks forskning av ett problematiserande syfte och analys, med tillämpning av teoretiska verktyg. Ett formellt kriterium för forskning brukar också bestå i att arbetet utförs av disputerade medarbetare, eller sker under ledning av en forskare eller forskargrupp. Exempel på forskning utgörs av vetenskapligt strukturerade projekt som ger kunskap om teknisk och kemisk sammansättning, proveniens och identifiering, arternas evolutionära historia eller organismers roll i ekosystemen. Forskningsprojekt kan också mynna ut i en infrastrukturell utveckling av produkter, processer eller system.
För att den kunskap som hämtas in, byggs upp och förvaltas ska kunna användas inom ramen för Kulturförvaltningens målsättningar, behöver den utvecklas. Det är genom kunskapsutveckling som kunskap bereds en signifikans för samhället i en vidare bemärkelse – genom en positionering av kunskap i relation till olika målgrupper och samhällsbehov.
Kunskapsutveckling
För att den kunskap som hämtas in, byggs upp och förvaltas ska kunna användas inom ramen för Kulturförvaltningens målsättningar, behöver den utvecklas. Det är genom kunskapsutveckling som kunskap bereds en signifikans för samhället i en vidare bemärkelse – genom en positionering av kunskap i relation till olika målgrupper och samhällsbehov.
Begreppet kunskapsutveckling är i sammanhanget kopplat till museernas samhällsuppdrag, och syftar till det värdeskapande arbetet som bereder en vidare signifikans för den kunskap som framställs genom kunskapsuppbyggnad och forskning. I kunskapsutvecklingen ska kunskapsuppbyggnad, forskning och förmedling ses som verktyg, snarare än ändamål. Kunskapsutveckling positioneras i relation till olika målgrupper och samhällsbehov, och förankras i lyhördhet, delaktighet och inkludering. Med det bygger kunskapsutveckling i grunden på samverkan – över avdelnings- och enhetsgränser, mellan institutioner samt mellan avsändaren och mottagaren. Kunskapsuppbyggnad på museum ska vara kunskapsutvecklande.