Kulturförvaltningen

Ledande principer för mänskliga kvarlevor i förvaltningens samlingar

Hantering, förvaring och användning av mänskliga kvarlevor ska ske omsorgsfullt och på ett respektfullt sätt.

All hantering och användning skall dokumenteras, så att beslut och prioriteringar går att förstå även i efterhand (se Information om samlingarna).

Med mänskliga kvarlevor menas allt organiskt material som en gång tillhört en människokropp. Här inkluderas bearbetade, eller till föremål omarbetade eller integrerade kvarlevor. Objekt i kategorin ”mänskliga kvarlevor” kan vara föremål får repatriering och hanteras då enligt processen för Repatriering och restitution.

Kulturförvaltningens ledandande principer för hantering och användning av mänskliga kvarlevor är:

  • Kulturella, symboliska, andliga eller religiösa betydelser ska beaktas under alla omständigheter.
  • All hantering sker med respekt för individens integritet.
  • Förvaring ska ske på ett vördnadsfullt och säkert sätt.
  • All användning ska föregås av en noggrann avvägning mellan vetenskapliga, etiska och kulturella intressen.
  • Eventuell exponering sker under värdiga förhållanden.

De mänskliga kvarlevorna som finns i Kulturförvaltningens samlingar utgörs i huvudsak av humanosteologiskt material som tillkommit samlingarna medels uppdragsarkeologiska undersökningar (SFS 1988:950) och de beslut om fyndfördelning som fattas av Riksantikvarieämbetet. En mindre del av kvarlevorna kategoriseras som mänskliga kvarlevor från modern tid (förvärvade under senare delen av 1800-talet och framåt).

Kulturella, symboliska, andliga eller religiösa betydelser

För mänskliga kvarlevor från modern tid föreligger särskilda etiska skäl i relation till kulturella, symboliska, andliga eller religiösa betydelser. Mänskliga kvarlevor med proveniens knuten till en etnisk, religiös eller nationell grupp ska hanteras utifrån sin särskilda kontext och med respekt och tolerans för gruppens förhållningssätt, traditioner och perspektiv kring mänskliga kvarlevor.

Respekt för individens integritet

Hantering av mänskliga kvarlevor ska ske med respekt för individen och den kulturella kontexten hen en gång tillhört. Utgångspunkten är att alla människor har lika värde.

Vördnadsfull och säker förvaring

Ur respekt för kulturella, symboliska, andliga eller religiösa betydelser och individens integritet, förvaras mänskliga kvarlevor i låsta magasin och exponeras inte för tillfälliga besökare. Endast behörig personal har tillgång till magasinen. Kvarlevor förvaras i väl uppmärkta förvaringslådor eller annan behållare. Eventuellt tillhörande gravgåvor förvaras utifrån kontext och bevarandekrav för respektive materialtyp.

Tillgång till materialet ges endast för särskilda skäl såsom forskning.

Vetenskapliga, etiska och kulturella intressen

Samlingarna får sitt samtidsvärde i att de används på olika sätt. All användning av mänskliga kvarlevor bör dock föregås av en noggrann avvägning mellan vetenskapliga, etiska och kulturella intressen.

Mänskliga kvarlevor utgör en särskild värdefull kunskapsresurs. Tillstånd att bedriva forskning på kvarlevor kan beviljas efter inkommen ansökan från forskare knuten till en forskningsinstitution. Ansökan bedöms av sakkunnig på den enhet dit ansökan ställs. Ansökningar bedöms utifrån vetenskapligt syfte och förväntade resultat samt forskarens kompetens inom ämnesområdet. Forskningsändamålet ska ställas mot de intressen och trosuppfattningar som kan finnas i det samhälle, eller de religiösa eller etniska grupper objekten kommer ifrån, i den mån detta är känt.

Om forskningsprojektet omfattar provtagning och analys ska ansökan medföljas av en beskrivning på metod för provtagningen samt kvantitet. Destruktiva analyser beviljas endast i undantagsfall. Vid beviljad ansökan genomförs provtagning i samråd med, och vid behov i närvaro av, behörig personal från enheten.

Vid bifallen ansökan om forskning och/eller provtagning förbinder ansvarig forskare sig att återkoppla resultaten till Kulturförvaltningen i form av forskningsrapport, provtagningsprotokoll och uppgifter om eventuell annan publicering, senast inom fyra år från ansökningstillfället (se Kunskapsuppbyggnad och kunskapsutveckling).

Vid forskning på mänskliga kvarlevor är det är forskningshuvudmannens ansvar att undersöka eventuella krav på prövning enligt lagen om etikprövning. Prövningstillståndet ska bifogas ansökan som ställs till Kulturförvaltningen.

 

[1] ICOM (2011) § 3.7

[2] (2003:460)

Exponering under värdiga förhållanden

Kvarlevor ska presenteras på ett taktfullt sätt och med respekt för mänsklig värdighet. Särskilt hänsyn bör tas till eventuella intressen och trosuppfattningar av etniska, religiösa eller nationella grupper, i den mån dessa uppfattningar är kända.

Utställning

Exponering av mänskliga kvarlevor i utställning ska utgå från ett tydligt mål och syfte. Ändamålet ska vara transparant för användaren, och information om kvarlevornas proveniens samt syftet med exponeringen ska finnas tillgänglig i anslutning till utställningen eller publikationen. Mänskliga kvarlevor vars proveniens är okänd eller otydlig ska inte ställas ut.

Ifall det framställs en begäran om repatriering, eller att dra tillbaka mänskliga kvarlevor från en utställning, måste en sådan begäran hanteras skyndsamt, och med känslighet och respekt (se Återlämning).

Publikation

Exponering av kvarlevor, i form av foto som publiceras i exempelvis digitala eller analoga skrifter eller på sociala medier, ska ha ett tydligt syfte. Foton på sociala medier eller i museets publika databas ska föregås av en varningstext. Foto på kvarlevor med kända efterlevande eller från minoritetsgrupper, publiceras endast med skriftligt tillstånd av dessa.

Arkeologisk undersökning

Exponering av mänskliga kvarlevor vid arkeologiska undersökningar till utomstående begränsas i möjliga mån. Vid undersökningar i bebodda områden där mänskliga kvarlevor kan förväntas, ska det redan i planeringsfasen tas höjd för ett eventuellt behov av övertäckning eller avskärmning under pågående arbete.