7 Från hyvelbänk till kunskapsbank

Byggnader och miljöer med historia kan vi ta vara på och utveckla. De har något att berätta – och vi kan förlänga livet på dem!
Det bästa att göra med en byggnad som står tom är att hitta en ny användning för den.
Nääs slöjdseminarium är ett exempel. Det stora röda huset på bilden, Källnääs, (där Slöjd & Byggnadsvård huserar), byggdes 1915 och var del av slöjdutbildningen här på Nääs, känd över hela världen.
Nääs kallas ibland för skolslöjdens vagga. Här har tusentals lärare utbildats bland annat i träslöjd.
Delar av huset användes som gymnastiksal. När skolan lades ned 1966 blev det ett förååd. Källnääs och de andra byggnaderna på området började förfalla.
1990 startades Byggnadsvård Nääs och huset vaknade till liv igen. Sedan dess har det blivit ett allt mer välbesökt centrum för slöjd, byggnadsvård och hållbart byggande.
Gymnastik ingick som en viktig del av pedagogiken på Nääs. Gymnastiksalen i Källnääs finns kvar och används till utställningar.
Ny verksamhet kan föda flera
Äldre bebyggelse med ny funktion kan bli en motor i en lokal utveckling. Värdet kan bli större än innan, både ekonomiskt och socialt.
På så sätt blir byggnaderna och miljöerna värdefulla delar av ett cirkulärt samhälle, där allting ingår i ett kretslopp och går i arv till nästa generation.
Numera heter verksamheten Slöjd & Byggnadsvård. Här kan du få kostnadsfria råd om byggnadsvård, du kan gå en kurs, besöka utställningar och bibliotek, eller köpa färg, garn och verktyg. Allt med utgångspunkt i kulturarvet och i sunda, väl beprövade material som håller länge.
Hur kan återbruk av gamla byggnader fungera som katalysator i omställning av en plats eller ett samhälle?
⇐ GÅ TILL FÖRRA SIDAN
GÅ TILL UTSTÄLLNINGENS FÖRSTASIDA ⇒