Är båtarna på hällristningarna egentligen slädar?

Föreställningen är ganska vanlig och ger upphov till diskussioner under guidningarna på Vitlycke. Precis som professor Brezelius påpekar har många av båtarna på hällarna en slädliknande form, så helt långsökt är det inte. Han skriver:

…så står det klart för betraktaren att de äro släder, vilkas långsidor hava korta pallissader i stället för våra vanliga flätade slädkorgar … och liknande dem som ännu i Norrland äro brukliga.

Det finns dock ganska mycket som talar emot denna teori. För det första förknippas slädar i första hand med snö och ett kallt klimat. Vintrarna i Bohuslän är milda och dessutom var klimatet under bronsåldern ännu varmare. Snö och därigenom slädåkning var sannolikt ganska så ovanligt. Det går ju så klart att åka släde på barmark, till exempel har man kört hö med släde på Tjörn in på 1800-talet, men det krävde i sin tur dragdjur. Hästar eller oxar som drar ”slädarna” finns inte avbildade på hällristningarna, däremot förekommer de på andra vagnbilder.

Antalet avbildade människor i farkosterna brukar vara högt, upp till 124 stycken. Det skulle behövas ett stort antal dragdjur för att rubba en så tungt lastad släde. De paddlar som besättningen ibland håller i händerna, och som lämpar sig bättre för att framdriva båtar, pekar också på att det inte handlar om slädar.

Men varför ser då båtarna ut som slädar? Jo, på bronsåldern fanns det inga hamnanläggningar i Skandinavien och båtarna fick dras upp på land när man paddlat klart för dagen. Det var dessutom praktiskt att kunna dra sin båt korta sträckor på land över näs eller mellan floder på sina resor ner över Europa i jakt på det åtråvärda bronset.