Det svenska luciafirandet

Lussi eller Lussekärringen, var en demon eller häxa som kom med oknytt i släptåg i lussefärden. I Västergötland trodde man att Lussegubben kunde få kvarnar att stanna om mjölnaren var oförsiktig nog att mala på lussenatten. Likheten mellan namnen Lucia och Lucifer är en förklaring till att högtiden förknippades med så mycket ondska. Det var dessutom årets kortaste dag och längsta natt (fram till den nya kalenderformen 1753), då de mörka krafterna kunde härja fritt i skydd av mörkret. För att skydda gården kunde man kila fast en kniv av stål i stallväggen.

Under den katolska tiden inleddes julfastan vid lucia och natten före åt man flera frukostar. Den första frukosten bestod oftast av en sup brännvin och de andra av något ätbart, till exempel en bulle som var formad som en vagn med fyra hjul.

Lucia med ljus i håret och kaffebricka dyker upp bland de rika

Dagens sjungande, vitklädda lucia med ljus i håret är en relativt ny företeelse. Den uppstod i herrgårds- och slottsmiljöer i mitten av 1700-talet i Västergötland.
Högtiden har hämtat sitt namn från det romersk-katolska helgonet Sankta Lucia från Syrakusa, men kopplingen till helgonet är inte starkare än så. Det röda bandet som lucian bär sägs dock symbolisera Sankta Lucias martyrdöd.

Förebilden för luciafirandet tros vara en tysk tradition med ljusängeln som har ljus i håret (Christkindlein). Traditionen spreds från Västergötland, Värmland och Dalsland till de västsvenska studentnationerna i Uppsala och Lund på 1800-talet. Eftersom det inte fanns några kvinnor på universiteten vid den tiden var alla lucior män.

1893 lanserades luciafirandet på Skansen som ett exempel på en västgötsk tradition. 1927 gjorde Stockholms Dagblad luciafirandet folkligt genom att lansera det första luciavalet. Tävlingen blev väldigt populär och traditionen med luciatåg spred sig över hela landet. Nu hade lucia plötsligt ett helt följe med tärnor, stjärngossar, pepparkaksgubbar, vise män och tomtar.

Traditionen med ljusdrottningen som kommer två veckor före jul finns bara i de nordiska länderna. Lucia är alltså en av Sveriges mest lyckade "exportprodukter".

Sankta Lucias blodiga historia

Helgonet Sankta Lucia föddes i en rik familj runt 285 på Syrakusa, Sicilien och dog martyrdöden runt 304. Som barn avgav hon ett kyskhetslöfte. När hon blev äldre försökte hennes mamma gifta bort henne med en man som inte var kristen. När Lucia vägrade anmälde mannen henne till stadens ståthållare, som förföljde kristna. Lucia blev torterad men vägrade ge upp sin tro. Det sägs att man hällde kokande olja över henne utan att hon skadades. De tog hennes ögon och stack ett svärd genom halsen på henne. Men Lucia dog inte förrän hon fått den sista smörjelsen.

Dagens nordiska firande har mycket lite att göra med helgonet Lucia.