Sägner i juletid

Två personer i lucialinne i ett svartvitt foto

Hur har det svenska luciafirandet sett ut historiskt? Är det alltid jultomten som har kommit med julklapparna och kan julgröten till och med anses ha magiska krafter?

Julbocken – djävulsfigur och fruktbarhetssymbol

Julbockens plats nuförtiden är som halmprydnad i de svenska hemmen med sina bekanta, röda band. Men historien bakom en av våra käraste julsymboler sträcker sig långt tillbaka och är mörkare och vildare än vad man kanske tror.

Det svenska luciafirandet

Lucia har inte alltid förknippats med ljus, lussekatter och skönsång. I folktron ansågs hon vara ett skräckinjagande väsen som härjade med Lucifer under årets längsta och mörkaste natt, lussenatten.

Jultomten – nykomling med gamla rötter

Bilden av vår nutida jultomte är en smältdegel av olika sägner, väsen, verkliga personer och reklam. Bilden av tomten har förändrats genom tiderna och skilt sig åt beroende på var i världen man befunnit sig. Bilden av jultomten som vi ser honom idag är relativt ny och har rötter både från svensk folktro och ett katolskt helgon.

De dödas julotta

Sägnen om de dödas julotta har berättats på många olika platser och i skilda versioner. En återkommande historia är den om kvinnan som kommer för tidigt till julottan, efter att ha vaknat och sett ljusen brinna i kyrkfönstren. Hon blir rädd att hon försovit sig och får bråttom att hinna dit.

Den magiska julgröten

Julgrötens traditioner går att spåra tillbaka till förkristen tid. Den spelade en stor roll vid julfirandet förr. Gårdstomten skulle ha en rejäl portion med en smörklick som lön. Från 1800-talets slut kunde man också få reda på vem som skulle bli gift genom att stoppa en mandel i gröten.