Huvudpersoner i sin egen rätt

Kulturarvet är till lika stor del format av människor med snippa som med snopp. Ändå märks männen i högre grad, hela vägen från hällristningarna till dagens läroböcker i historia. Men bara vi lyfter på stenarna och letar så hittar vi dem - kvinnornas berättelser.

Stella Lohmander - den cyklande insektssamlaren

Hon cyklade runt i decennier och samlade in insekter. Stella Lohmanders insatser har än idag har stor betydelse i museets samlingar, trots att hon ofta hamnar i skuggan av sin man Hans.

Hanna Ferlin - fotopionjär från Färgelanda

I fotografiets barndom var både kvinnliga och manliga fotografer vanliga. Hanna Ferlin var framgångsrik som fotograf runt sekelskiftet, och här kan du se några av hennes bilder.

Anna Lundberg – självlärd ritare

Redan som 17-åring fick Anna Lundberg anställning som ritare vid Forsviks mekaniska verkstad – trots att hon inte hade någon utbildning!

Johanna Brunsson – vävgurun från Valbo Ryr

Sträng disciplin, hårda krav men framför allt vävteknik i toppklass. Johanna Brunsson från Valbo Ryr öppnade sin första vävskola som 27-åring och så småningom utvecklades hennes verksamhet till landets mest välrenommerade.

Beda födde barn på Vänersborgs museum

Beda Lovisa Brunzell levde, arbetade och födde barn på Vänersborgs museum. Här kan du läsa historien om hennes liv runt förra sekelskiftet.

Anna Branzell – första kvinnan med arkitektexamen

"Fröken kommer bara att förstöra händerna." Det fick Anna Mohr Branzell höra när hon studerade till arkitekt - med särskild dispens för sitt kön. Men trots alla hinder genomförde Anna Mohr Branzell utbildningen och blev Sveriges första kvinna med arkitektexamen.

Elisabet Petersson – zoolog och rösträttskämpe

Hon kämpade för kvinnlig rösträtt, men dog sorgligt nog bara sex dagar innan förslaget som ledde till att det blev verklighet lades. Zoologen Elisabet Peterssons arbete på Göteborgs naturhistoriska museum har betydelse än idag!

Kvinnan som styrde Forsviks bruk i 40 år

Elisabeth Cronström var målmedveten, rik och änka – tre förutsättningar som gjorde det möjligt för henne att kontrollera Forsviks bruk under drygt 40 år på 1700-talet. Hon gick under titeln kommerserådinna och verkar ha varit en bestämd doldis som ville fatta besluten men inte stå i rampljuset.

Augusta Bäckman ville hellre dö än föda barn som ogift

Att bli med barn före äktenskapet var en skam av gigantiska mått i 1860-talets Forsvik. 27-åriga Augusta Bäckman gick och till med så långt att hon gjorde sitt bästa för att dö i kolera för att dölja att hon var gravid. Samtidigt som hon försökte offra sig själv räddade hon många liv.