Unik evighetskalender från Lödöse
Alla helgons dag har firats utan avbrott i flera hundra år. En unik kalendersticka från Lödöse museum ger oss inblickar i det katolska Sverige under medeltiden.
Jag står på en dåligt upplyst kyrkogård och tittar på det fladdrande ljuset jag nyss tänt på min mors grav. Precis som miljontals andra människor den här dagen. Alla helgons dag. Gravsmyckningsdag. Att minnas sina döda.
Alla helgons dag har firats utan avbrott sedan medeltiden och då för martyrer och helgon. På 1700-talet flyttades festdagen till en söndag och på 1950-talet flyttades den återigen då till en lördag mellan 31 oktober och 6 november. Under den katolska tiden i Sverige firades den alltid 1 november med en fastedag den 31 oktober. Lödöse museums kalendersticka från mitten av 1100-talet visar Alla helgons dag som den första dagen på vintersidan.
En räddare i nöden
Kalenderstickans bredsidor visar två kvartal vardera och kortsidornas tecken bestämmer vilken veckodag ett visst datum inföll. Den katolska kyrkan styrde människans vardag och kalenderstickan var ett sätt att hålla reda på vad som förväntades av dem. Att helgonen var en viktig del av livet kan man se i skriftliga källor. I nödsituationer bad man ofta helgonen om hjälp.
En märklig evighetskalender
Kalenderstickan är ett av de märkligaste arkeologiska fynden från Lödöse. Med sina 657 tecken ristade i buxbom utgör den en evighetskalender - användbar för alla tider och dessutom med en fyllig introduktion till den kyrkliga festdagslängdens stora helgonskara under den tidiga medeltiden.
Kalenderstickan hittades vid utgrävning i ett borgarkvarter i det centrala Lödöse och är som arkeologiskt fynd helt unik. Man kan bara undra vem som använt denna ovanliga kalender, och vilken roll den har haft.