Eva syr lapp vid lapp med inspiration från folkdräkter och kinesisk indigo

Foto av boderier och en kvinna som syr

Eftersom veckans nyhetsbrev har någon slags post- och frimärkestema tog vi tillfället i akt att prata med Eva Eriksson som var med på ett hörn av frimärksproduktionen Slöjdkraft. Hon är specialist på att sammanfoga små lappar med eller utan broderier till något nytt och vackert.

Hej Eva, berätta lite om vem du är för dem som inte har träffat på dig tidigare!

Jag är född i Stockholm och boende på Kungsholmen sedan 30 år. Bodde på Tjörn i Bohuslän på somrarna med familjen när jag växte upp. I det huset fanns mycket gamla allmogemöbler, och vi gick ofta på auktion. Där bodde även en kvinna som gav mig småbitar av stramalj och moulinegarn när jag var cirka 7- 8 år. Jag satte igång att brodera på mina kläder, små korsstygnsbroderier. Sen fortsatte det... Jag har gått diverse textila utbildningar till exempel på HV och håller kurser i broderi till exempel ”Lapp vid lapp och många stygn”.

Jag älskar broderi för att det för mig är som att lägga pussel, jag planerar sällan hela broderiet på en gång utan låter det växa fram. Gör ofta små ”provlappar” för att testa en idé, några stygnkombinationer, färgval osv. Denna lapp kan sen ofta hamna i ett broderi som slutar som en kudde eller en sypåse.

Mycket av dina broderier bygger på att ta tillvara och sy ihop, hur kommer det sig att du fastnade för det?

Jag började tidigt samla på mig fina tyger och band mm. Kanske var planen att sy ett lapptäcke, jag minns inte. På den tiden hade jag som två parallella spår, broderi och dräkt. De smälte sedan samman och då blev det naturligt att kombinera tygerna och dekorera dem med stygn. På detta sätt kan en sypåse bli full av minnen, med tyg från olika tider och platser.

Att använda avlagda kläder är också ett sätt att minnas. Så har ju folk gjort förr i trasmattor t ex. Gamla lapptäcken har jag inspirerats av. Numera är jag också till min stora glädje vän med Åsa Wettre som skrivit underbara böcker om gamla svenska lapptäcken och människorna bakom dem. (Åsa Wettre har skrivit flera böcker om Svenska lapptäcken och har en stor samling av täcken, Läs mer här)

Många har samlat på alla dessa lappar men inte riktigt kommit loss. Hur kommer man igång?

Välj ut några lappar som du gillar. Det kan vara lättare att inte ha så många. Lägg pussel med dem, låt dem ligga och titta på dem, flytta runt dem. Du kan också fotografera olika varianter av kombinationer. Men fundera inte för länge utan sätt igång.

Kanske har du någon provlapp från en broderikurs du har gått som du också kan använda i detta. Jag använder ofta ett bottentyg att sy fast lapparna på, tycker att det gör det enklare. Jag brukar dekorera lite efter hand och lägga till tills jag tycker att det är klart.

Du inspireras mycket av dräkten, hur kommer det sig?

Sen barnsben är jag i det närmaste besatt av folkdräkter från olika delar av världen. Fick min första dräkt, som var en Moradräkt när jag var 14. Sen har det hunnit bli både Vingåker och Leksand. Men sedan 1990-talet är Boda, norr om Rättvik som gäller. Där är jag sommarboende. Jag har samlat på mig en hel del gamla dräktdelar från främst Dalarna. Dessa har jag för min inspiration från t ex färgprakten och mönstren. Tygerna som används i dräkten använder jag ofta i mina broderier.

Jag inspireras också av konstruktioner t ex hur man har sytt kjolsäckar, väskor. Under en period på 90-talet var jag ofta på Nordiska museet och fick se saker framtagna ur deras magasin. En fantastisk möjlighet. Numera finns ju Digitalt museum så att hela världen kan få se alla skatter som finns. Det är egentligen svårt att svara på hur dräkterna påverkar mitt broderande eftersom jag haft detta intresse så länge. Numera finns allt som en härlig röra inuti mig.

Kina har en stor plats i ditt hjärta, berätta mer om detta!

Mina två döttrar är adopterade från Kina och jag har gjort flera resor dit. Har varje gång försökt att hitta vackra tyger. Jag älskar den kinesiska folkkonsten med dess färgprakt.

Indigo är något jag också älskar och är besatt av. På resorna till Kina har jag lyckats få tag på både nya och gamla tyger. På senare år har jag haft turen att få köpa en del gamla indigofärgade kinesiska tyger som jag ibland använder bitar av i mina broderier.

Berätta om frimärksprojektet Slöjdkraft!

Här fick jag uppdraget att göra en bakgrund till ett souvenirark där det skulle sitta ett specifikt frimärke. Jag fick veta vilket frimärke och satte igång med mitt lappbroderi. Det var ett roligt sätt att jobba på, att få en beställning och vara ”tvungen” att prestera. Jag gjorde som jag brukar valde ut tyger och band, fyllde på med stygn. Souvenirarket går att köpa bland annat på Postmuseum.

Och så var det våra fem snabba:

Favoritstygn: Förstygn och korsstygn.
Favoritmaterial: Just nu lin, gärna gammalt hemvävt.
Senaste påbörjade broderiet: En liten lapp med ränder inspirerade av målade väggar från Hälsingegårdar, jag såg på Svt play häromdagen.
Inspireras av: Gamla folkliga broderier och lagningar.
Djur eller odjur: Djur, just nu mest kaniner och får.

Stort tack Eva för att vi fick störa dig i sommarvilan!

Vill du se mer av Evas broderier? Kolla in hennes Instagramkonto @evahanda.se eller bloggen evahandablogg.blogspot.com

Bilden ovan föreställer längst till vänster detalj från broderiet till Slöjdkraft, i mitten Eva som syr och till höger detalj från en av Evas kuddar. 

 

Tillbaka till djurodjur >>