Mitt biblioteksminne med Johan Paulsen

Johan Paulsen är i medelåldern. Han har blont kortklippt hår som står yvigt upp från hans huvud. Han har skäggstubb och är klädd i en mönstrad blå skjorta. Han är mitt uppe i något då bilden tas, hans händer gestikulerar.
Fotograf: Igor Isaksson

Skådespelaren och författaren Johan Paulsen är full av beundran över att bibliotek kan ha så mycket olika kunskap samlad utan att löpa amok. För egen del vill han läsa mer.

Vilket är ditt första minne av biblioteket?

- Svårt att veta vilket det faktiskt är. Vi hade ett bibliotek i mitt barnhem med många böcker eftersom mina föräldrar läste mycket. Men 70-talets bibliotek på Kulturhuset i Stockholm var coolt och gjorde intryck. Där var det skönt proggigt med kuddar man satt i och där man fick läsa Tintin. Det var en ganska tillåtande värld och det tyckte jag var fint och coolt.

Vad har du för relation till biblioteket i dag?

- När jag går in i ett bibliotek, vilket jag gör titt och tätt, så är det med förundran över att en så ”torr” miljö kan vara så i grunden köttig och cool och sexig och läskig och farlig på samma gång. Det är liksom recept på bomber, det är sex och det är kärlek och det är information om spårvagnar i samma miljö. Att det är en sådan tillåtande miljö med så mycket information samlad utan att det löper amok. Det är så jädra coolt tycker jag och jag blir stum av förundran och respekt. Sedan är Kungliga bibliotekets läsesalar och Asplunds stadsbibliotek i Stockholm fantastiska miljöer som kan ta andan ur en.

Vilket är ditt bästa boktips?

- Trots att jag är en ordnörd och löser mycket korsord, läser jag alldeles för lite. Senast läste jag David Nicholls bok Du är här som handlar om en redaktör, en ordnörd som tar långa promenader på engelska landsbygden och försöker styra upp sitt liv. Men mitt bästa tips är till mig själv: Läs mer!

Läs Mitt biblioteksminne med Clara Henry här

Läs om Västra Götalands tio år som fristadsregion för hotade konstnärer här

Läs om den samiska biblioteksbussen Julla Májja här