Större läsintresse och ökad läskondis med tio års satsning på läsning

Allt startade 2012 med en PISA-undersökning som visade på oroande resultat för svenska elevers läsförståelse. Politikerna i Eskilstuna ville agera och hela kommunstyrelsen ställde sig bakom idén att avsätta en årlig summa till en satsning på barns läsning.

- Man resonerade att skolan ska lära barnen att läsa, men biblioteket kan stå för inspiration och lust. Så uppdraget blev att hitta lusten till läsning, berättar Helena Nilsson, som har arbetat med Lässatsningen sedan 2015.

I dag arbetar sex heltidsanställda med Lässatsningen, plus en barnbibliotekarie på 25 procent. I arbetslaget finns både bibliotekarier och pedagoger och bibliotekskonsulenten Annika Sjöblom är en av dem som är pedagog i botten. Under åren har det visat sig vara svårt att arbeta mot skolan där pedagogerna har ont om tid och en tuff arbetssituation.

- Vi har därför beslutat oss för att framför allt satsa där vi får ett gensvar, i förskolorna, och hoppas att det sprider sig uppåt, förklarar Annika.

Läscertifierade förskolor – ett framgångsrecept

Under det gångna decenniet har insatserna och projekten avlöst varandra. Ett av de mest framgångsrika koncepten har varit att läscertifiera förskolor. Idén föddes eftersom man ville nå alla, inte bara eldsjälarna på förskolorna. Med hjälp av pedagogikutvecklare och rektorer utformades mål och kriterier och i januari 2021 startade arbetet på de första förskolorna. Rent praktiskt skriver förskolorna in i sin lokala verksamhetsplan att de ska jobba med läscertifiering och meddelar Lässatsningen att de vill vara med.

- Sedan träffar vi rektorerna varje termin och erbjuder dem fortbildningar och läsfrämjande projekt. När de upplever att de når alla mål och kriterier kommer vi ut och besöker dem och de får skriva en slutrapport och så godkänner vi dem, eller inte, berättar Annika.

Vartannat år ska förskolorna återcertifieras för att visa att de fortfarande jobbar aktivt med läsning. Läscertifieringen har varit framgångsrik, mycket tack vare att rektorerna ansvarar och ser till att hela förskolan ska arbeta med det.

- Då hänger det inte enbart på några få eldsjälar, det blir ett hållbart arbete. Skrivs det dessutom in i verksamhetsplanen kan ingen medarbetare säga att ”det där vill inte jag göra”. Just nu är vi uppe i 63 förskolor som är med i det här och det är 80 procent av kommunens förskolor, både fristående och kommunala, säger Annika.

Satsningen har gett resultat hos både barn och vuxna

Andra framgångsrika projekt har varit ”Bebisbibblor på turné”, där man har besökt öppna förskolorna och läst. Att driva större projekt inom förskolan har också varit lyckade insatser när det gäller att nå ut till föräldrarna konstaterar Helena.

Målet med Lässatsningen är att ”barn ska se sig själva som läsare”, men om målet är nått är svårt att mäta. Det finns inga siffror eller någon statistik att visa upp, men det finns signaler. Exempelvis har förskolerektorer har fått samtal från skolrektorer som undrat vad förskolan har gjort, eftersom barnen i förskoleklasserna är så intresserade av litteratur.

- I slutrapporterna som rektorerna skriver när förskolan ska läscertifieras har många lyft fram en ökad läskondis bland barnen, ett ökat läsintresse och förmåga att samtala om böcker. Jag märker även stor skillnad bland pedagogerna. Det har gått från att bara vara en läsvila för de barn som är vakna, till att bli en ett arbetssätt där man använder boken som ett redskap i lärandet, säger Annika. 

Har ni något råd till de som vill prova en liknande lässatsning i sin kommun?

- Få med dig rektor och förskolechef, gärna områdeschef.  Det är jätteviktigt om man ska nå fram, säger Helena.

- Hitta samverkanspartners. Vid läsfrämjande projekt där många barn deltar gäller det att hitta samverkanspartners där man har gemensamma mål, för att få det ekonomiskt hållbart, avslutar Annika.

Text: Annsofie Andersson

Läs om hur snabba bokattacker väcker barns läslust här

Läs om hur bibblan sjunger när kulturskolan och biblioteket samarbetar i Sjöbo

Läs Mitt biblioteksminne med Clara Henry här