Shared reading öppnar upp för litterära samtal på Falköpings skolor
Den läsfrämjande metoden Shared reading är både beprövad och omtyckt och används oftast av vuxna läsare. Men i Falköping arbetar man med Shared Reading i både den vanliga och den anpassade grundskolan. "Shared reading funkar jättebra för barn. De känner inte att de behöver prestera och metoden passar både vana och ovana läsare", säger Kerstin Hellman, bibliotekarie på Falköpings bibliotek.
Kerstin Hellman utbildade sig till läsledare i Shared reading 2021 och ett år senare gick hon en påbyggnadsutbildning med inriktning mot att läsa med barn. Efter att ha kontaktat skolan och föreslagit metoden fick hon först napp hos den anpassade grundskolan, i dag arbetar hon med Shared reading i både den vanliga och den anpassade grundskolan i Falköping.
- Som läsledare förbereder jag mig på samma sätt, det är ingen skillnad. Metoden och tillvägagångssättet är densamma oavsett målgrupp, det gäller bara att anpassa texterna och nivån till rätt målgrupp, säger hon.
Bubblande samtal och fria associationer
Hittills har hon arbetat med Shared reading från årskurs två och uppåt. I metoden är det optimala att gruppen inte är större än sex till åtta personer men i den vanliga grundskolan är det svårt att få till. Där blir det Shared reading i helklass med 25-30 elever, något som är lite av en utmaning berättar Kerstin.
- Jag står vid tavlan och barnens sitter i sina bänkar och det blir tyvärr som en undervisning. Då blir det att en del barn inte säger någonting, vilket är helt okej, men jag undrar lite om de hade pratat om gruppen hade varit mindre.
Ju äldre barnen blir desto svårare kan det bli att få dem att prata inför andra säger Kerstin, men nästan alltid blir det bubblande samtal och fria associationer och det är alltid någon som nappar på frågan om att läsa högt. I den anpassade grundskolan är det däremot mindre grupper med fler i personalen. Där får man som läsledare vara förberedd på att leda samtalet lite mer och ställa färre öppna frågor.
- Man får kanske ställa fler ja- och nej-frågor och berätta lite mer om vad man själv har upplevt. För min del är det väldigt givande att komma dit och läsa med den gruppen, det blir annorlunda och man vet inte riktigt vad man kan vänta sig.
”Man ska känna att litteratur är något för mig med”
Vare sig man har Shared reading i den anpassade grundskolan eller i den vanliga grundskolan gäller det att hitta rätt nivå på texterna. Här kan man ta hjälp av pedagogerna så att det blir rätt tycker Kerstin. I den anpassade grundskolan handlar det också om att förväntningarna blir rätt. När någon en gång hade sagt att de skulle ”läsa en bok” och Kerstin dök upp med endast ett papper med en text blev det fel.
- Det är sådana små saker som kan gå snett. Annars är det inte så stor skillnad att ha Shared reading i den anpassade eller den vanliga grundskolan. Jag har en och samma regel - när någon läser är vi andra tysta och lyssnar och det har funkat jättebra.
Texterna hon har valt hittills har varit dikter för barn och unga. Det har öppnat upp för bra samtal om ämnen som barnen kan relatera till. Allt från puberteten och känslor som far i kroppen, till att man inte känner igen sig själv och varför sådant man tyckte var roligt förr inte är kul nu. Det är viktigt att lära sig att man kan läsa för att uppleva något, inte för att lära sig tycker Kerstin.
- Syftet med Shared reading tycker jag är det ska öppna upp för att litteratur är något för alla. Man ska känna ”att litteratur inte är något svårt och krångligt som jag inte förstår mig på, utan det är för mig med, någon har satt mina tankar på pränt”.
Text och bild: Annsofie Andersson
Läs om vad tio års satsning på barns läsning har betytt i Eskilstuna här
Läs Mitt biblioteksminne med Mårten Melin här
Läs om hur bibliotekarien Mikhe Björk arbetar med att synliggöra hbtqi på biblioteken i Borås
Kerstins tips till den som vill jobba med Shared reading i skolan:
1. Utbilda dig till läsledare och kontakta skolan. Skicka en förfrågan och se om någon är intresserad av att prova Shared reading.
2. Om möjligt - gör det i små grupper. Det är större chans att alla vågar prata i en liten grupp. Tidsåtgång brukar vara mellan 20-30 minuter.
3. Välj dikter för barn och unga. En dikt om någon som håller i en sten öppnar exempelvis upp för samtal om stenar, hur länge har stenen har funnits, vem har hållit i den för 1 000 år sedan, hur var det förr, osv.
4. Var lyhörd och ha en plan. Barn pratar ofta om innehållet, de hakar på varandra och svävar ut och då får man vara förberedd på hur man ska lirka tillbaka dem till rätt spår.
5. Understryk att det inte finns något rätt eller fel. Jag säger alltid: ”Jag läser texten först, sedan är ordet fritt och vi kan prata och tycka precis vad vi vill, det finns inget rätt eller fel”. I skolan ska allt ska vara rätt, att helt plötsligt höra att vad som helst kan vara rätt är annorlunda för barnen.
Fakta om Shared reading
Shared Reading är en metod för högläsning och samtal i grupp som organisationen The Reader i Liverpool, England står bakom men som nu är väl etablerad i Sverige. En utbildad läsledare har förberett en text som delas ut när gruppen samlats. Läsledaren högläser texten, som kan vara en novell eller en dikt och sedan börjar samtalet. Ett gemensamt utforskande börjar, en stöttande och aktiv läsning där samtalet kretsar kring de tankar, associationer, reflektioner och känslor som texten väcker. Den som själv vill läsa högt får göra det.
Källa: Kulturförvaltningen, Västra Götalandsregionen