Internationellt projekt vill öka mångfalden i barnlitteraturen

Kerstin Lundberg Hahn har kortklippt brunt hår. Hon är i medelåldern och hon är klädd i en svart tröja och bär en grå sjal runt halsen.
Författaren Kerstin Lundberg Hahns bok Lyckokakan är det svenska bidraget till Läsning utan gränser.
Fotograf: Göran Segeholm

Det nystartade västsvenska projektet Läsning utan gränser sätter strålkastarljuset på barns läsande. Genom utbyte och samarbete hoppas man bland annat att kunna öka mångfalden i barnlitteraturen och att skicka västsvenska barnboksförfattare på export.

Runt år 2020 efterlyste föreningen Författarcentrum Väst sina medlemmars åsikter och idéer kring Göteborg som litteraturstad. Göteborgaren och författaren Maria Bouroncle var en av de som började fundera.

– Jag har arbetat med biståndsfrågor och bott utomlands i över 25 år. Jag tyckte att det saknades internationella samarbeten gällande litteratur i Göteborg och skickade in två idéer. En av dem handlade om ett samarbete med ett latinamerikanskt land, berättar hon.

Marias tanke var att Göteborgs Stads jämlikhetssatsning, Staden där vi läser för våra barn, kunde vara något att göra i ett land i Latinamerika. Hon la även fram idén för sin gamla arbetsgivare Inter-American Development Bank i USA och för samarbetspartners på hemmaplan såsom Göteborgs Stad och Västra Götalandsregionen. Samtliga nappade på hennes förslag.

– Eftersom Montevideo är litteraturstad sedan 2015 skulle ett samarbete med Uruguay passa bra. Inter-American Development Bank beslutade att stötta projektet med fyra miljoner kronor, säger Maria, som nu är Författarcentrum Västs projektledare för projektet Läsning utan gränser.

Kommer att nå åttatusen barn

Läsning utan gränser är en del av Göteborg som litteraturstad inom UNESCOs globala nätverk för kreativa städer. I projektet samarbetar Författarcentrum Väst med parter i både Sydkorea och Uruguay, med Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen och Folkuniversitetet i Västsverige.

– Det är tänkt att man i Uruguay ska implementera metoden som Göteborgs Stad använder i Staden där vi läser för våra barn. Fyra fattiga regioner i östra Uruguay ska använda sig av metoden i trehundra skolor och det kommer att nå åttatusen barn i åldrarna åtta till elva år. De ska även välja en bok av en författare från Uruguay som ska översättas till svenska och koreanska och vi har valt en svensk barnbok som kommer att översättas till spanska och koreanska, berättar Maria.

Det svenska barnboksbidraget till Läsning utan gränser blev Lyckokakan av Kerstin Lundberg Hahn och tanken är att boken ska användas i undervisningen i projektet.

Ett kunskapsutbyte mellan länder

Två mål med Läsning utan gränser är att försöka spegla samhället mer och att öka mångfalden i barnlitteraturen.

– Det ges ut otroligt många böcker i Sverige men nästan allt är av svenska författare. Sedan är det en chans att för västsvenska författare att komma ut i världen och bli översatta. Ett annat mål är att ha ett kunskapsutbyte när det gäller barnlitteratur och barns läsande. I Sverige är vi relativt bra på att reflektera samhället i barnböcker, i Uruguay är däremot barnlitteraturen mer stereotyp när det gäller exempelvis hudfärg och familjekonstellationer, säger Maria.

Sydkorea är en del av Läsning utan gränser på grund av att de hade en stor fond i Inter-American Development Bank som finansierar projektet. Landet kan också ge ett värdefullt utbyte som de övriga två länderna inte har.

– De har fantastiska skolresultat och har litteratur som en stark och integrerad del i sin läroplan. Det har vi inte i vare sig Sverige eller Uruguay, konstaterar Maria.

Hoppas kunna sprida konceptet

En annan del av projektet är en serie av forskarföreläsningar som Folkuniversitetet anordnar, den första hölls i november. Folkuniversitetet kommer även inom ramen av projektet erbjuda fortbildning till Författarcentrum Västs nära hundra barn- och ungdomsförfattare. Förhoppningsvis kommer också de utvalda barnboksförfattarna bjudas in till ett residens och göra en föreläsningsturné i Västsverige längre fram under projektets gång.

Hittills har Västra Götalandsregionen gått in som enda svensk finansiär och i dagsläget har Läsning utan gränser medel för ett år framöver. Maria letar mer resurser och räknar med att projektet ska kunna pågå i minst fyra år framöver.

– Drömmen är förstås att andra litteraturstäder ska kopiera det här konceptet. Eller att Inter-American Development Bank, som finansierat det här projektet i Uruguay, ska tycka att det fungerar bra och vilja sprida det till andra länder där de är aktiva.

Text: Annsofie Andersson

Läs om Läsning utan gränsers invigning i Uruguay här

Fakta

Läsning utan gränser - projektet finansieras bland annat med medel från Västra Götalandsregionen och Kulturrådet. Största finansiär är Inter-american Development Bank, IDB, som har stöttat projektet med fyra miljoner kronor.  

Staden där vi läser för våra barn – en satsning från Göteborgs Stad med syfte att främja barns språk- och läsutveckling tidigt i livet. Målet är att barns ordförråd, läslust och läsförmåga ska öka och att skapa en mer jämlik stad. 

Författarcentrum Väst – en ideell förening för yrkesverksamma författare. Föreningen har funnits sedan 1967 och har drygt 400 medlemmar. Verksamheten består bland annat av att driva läs- och skrivfrämjande projekt och arrangera litteraturevenemang.  

Litteraturstaden Göteborg – Göteborg är en av 41 andra litteraturstäder världen över som alla ingår i Unescos nätverk för kreativa städer. De utsedda städerna ska främja litteratur, läsning och yttrandefrihet genom residens, temadagar, projekt och utbyten. 

Källor: Författarcentrum Väst, Göteborgs Stad