Läsglöd i Värmland

- Biblioteken är duktiga på läsfrämjande arbete, men vi ville skapa en nisch där vi ytterligare kunde stärka den kompetensen genom att kombinera med kreativa uttryck, säger Frida Närman, kulturstrateg inriktning bibliotek, Region Värmland.

- Vår grundtanke var att kulturutövarna skulle vara en slags handledare eller mentorer så att bibliotekspersonalen ska kunna jobba läsfrämjande med till exempel drama, film, animation, dans och musik, tillägger Ricky Andreis, litteraturutvecklare, Region Värmland.

Kreativ modell

Projektet Läsglöd föddes med Läsfrämjandelyftet och kring en idé om att få ut kulturskapare i varje kommun, vilket både Frida och Ricky hoppades skulle skapa möjlighet för biblioteken att bjuda in fler yrkeskategorier till ett gemensamt läsfrämjande arbete. Men det handlade också om att få professionella kulturutövare att se sig som läsfrämjare och att de skapade en metod för det.

- Vi är ju en kulturförvaltning, så vi ville också ge kulturutövarna fler möjligheter till uppdrag genom att vi utrustar dem med läsfrämjande, säger Frida.

Åtta professionella kulturutövare bjöds in som fick presentera sina koncept för biblioteken som själv fick välja vilken konstform de ville arbeta med. Det handlade till exempel om läsfrämjande dansarbete, om att skildra och förmedla berättarlust med hjälp av olika material och medier, eller om hantverksbaserade aktiviteter.

- Konstnärerna har ofta en viss pedagogisk bakgrund och här handlar det om att liksom komma in bakvägen till barn och ungas läsande. Att man leker fram en berättelse och att den också finns i bok- eller bilderboksform, säger Ricky.

- Idén är kanske inte ny, men här handlar det om att få den där inspirationen och insikten om att vi har en massa konstutövare som också har en väg in till ett läsfrämjande arbete genom att de adderar det till sitt arbete, säger Frida.

Utanför boxen

Av Region Värmlands 16 folkbibliotek deltog 13 i projektet och, berättar Frida och Ricky, av utvärderingarna att döma kan alla tänka sig arbeta med liknande modeller i framtiden.

- Vi ser några konkreta exempel på fortsatt eget arbete som till exempel en ny teknikklubb som kommer att erbjuda animering. Men framförallt handlade det för många om möjligheten att hela personalgruppen kunde vara med, att de fått en gemensam bild av sitt läsfrämjande arbete och att de fått hjälp att tänka utanför boxen, säger Frida.

Att projektet blev så väl mottaget biblioteken är också anledningen till att man nu vill prova samma koncept i grundskolan.

- Vi kommer att fortsätta erbjuda det vi tror är en bra arbetsmetod. Och vad jag vet finns det ingen annan i Sverige som jobbar strategiskt med läsfrämjande och kulturskapare, säger Ricky.

Text: Helén Andersson

Läs om hur Tjörnborna kan låna en katt på biblioteket här

Läs Mitt biblioteksminne med Mårten Melin här

Läs om hur snabba bokattacker väcker barns läslust här

Läs om hur biblioteket i Aneby har nått ut med sin verksamheten till byarna i kommunen här