Julla Májja – ett bibliotek på hjul som stärker kultur och identitet

Julla Májja har funits sedan 2021 och till en början kallades det för en samisk kulturbuss. Numera är det en biblioteksbuss men Julla Májja bjuder på mycket mer, inte minst historieberättande.

- Den samiska kulturen är ofta muntlig och allt kan vara en berättelse - jojkar, slöjden och naturen. Vi har även haft samiska författare som har åkt med oss, vi har besökt äldreboenden och skolor och haft samtal om både renskötsel och psykisk ohälsa, berättar Helena, bibliotekarie och projektmedarbetare för Julla Májja, Lycksele kommun.

Tanken är att biblioteksbussens utbud ska vara brett och rikta sig till alla samer och även till de som inte är samer.

- Med vår buss vill vi vara en samisk buss, inte en svensk buss som kommer med samiska böcker. Här är det samiska norm.

En mötesplats som synliggör

Biblioteksbussen uppskattas på många olika sätt, inte minst för att den blir en mötesplats. Här man kan få tala sitt språk och möta någon som vet hur det kan vara med språket och vilka problem man kan stöta på.

- Bara en sådan liten sak som att gå in och försöka låna en samisk bok på ett svenskt bibliotek. Då kan man mötas av att ”vi har massor böcker”. Men man kanske inte tänker på att fråga vilket av de samiska språken låntagaren talar, biblioteket kanske inte alls har många böcker på just den personens språk, säger Helena.

Syftet med Julla Májja är att stärka den samiska kulturen och identiteten. I kommunerna som bussen besöker är kunskapsnivån varierande. Helena tycker det är svårt att generalisera, men många har ändå liten kunskap kring historien och hur få som faktiskt talar språken. Samma kunskapsluckor finns även generellt bland bibliotekarier i Sverige. Man kanske inte har tänkt på att böckerna i biblioteket ordnas efter ett svenskt sätt att se på litteratur och att det generellt finns väldigt lite utgiven litteratur på de samiska språken. Ume- och pitesamiskan har nästan inga utgivna böcker alls.

- För exempelvis umesamisktalande tonåringarna finns det i princip bara barnböcker att läsa och en fjortonåring vill kanske läsa Harry Potter och inte Plupp.

Samiska elever med läsnedsättning går miste om stöd

Helena Zerlauth har engagerat sig i samiska frågor på fler sätt än genom Julla Májja. År 2021 kom henne masteruppsats ”Talböcker på samiska”, som handlar om samiska elever med läsnedsättning. I hennes uppsats utgår hon från att det är troligen lika vanligt för personer ur de nationella minoriteterna att ha en funktionsvariation som det är i övriga befolkningen, men att de ofta är ganska osynliga - både i verksamhet och styrdokument.

- Trots att det finns talböcker på samiska språk visade det sig att inga av de intervjuade modersmålslärarna kände till det, inte heller skolbibliotekarierna, vilket överraskade mig. Man tänker inte på talböcker eller läsnedsättningar som på något annat än svenska.

Följden blir att de här eleverna inte får information om talböcker på samma sätt som svensktalande elever. Bibliotekens service till samiska elever med läsnedsättningar blir därmed inte likvärdig och man kan fundera kring vad det får för konsekvenser säger Helena.

 - Gissningsvis är det inte en företeelse enbart inom skolan utan även äldreomsorgen, där äldre människor skulle kunna behöva talböcker på samiska. Om samiska personer med läsnedsättning inte får det här stödet går de miste om sitt språk och sin kultur och det är allvarligt.

Priser ger möjlighet att nå ut

År 2023 fick Julla Májja utmärkelsen Årets mobila bibliotek och i år tilldelades biblioteksbussen årets kulturpris av Samiska rådet i Svenska kyrkan. Uppmärksamheten gör medarbetarna glada och pengarna kan hjälpa i verksamheten, men viktigast är att det samiska samhället synliggörs.

- Det finns samer över hela landet. Det är lika viktigt för någon som bor i Göteborg att ha kunskap om samer och samisk kultur som för någon som bor i Sorsele, konstaterar Helena.

 Än så länge drivs Julla Májja i projektform men en önskan är att den ska bli permanent. Förhoppningen är också att kunna få en stor buss som man kan gå in i, i dagsläget är biblioteksbussen en skåpbil.

- Det hade varit väldigt betydelsefullt att få en stor buss, inte minst med tanke på vädret. Då hade vi även kunnat ge ungdomarna en efterlängtad myshörna och få till ännu fler möten i bussen.

Text: Annsofie Andersson

Foto: Nadja Grundström Fjellner och Markus Zerlauth

 Läs om den tysta bokklubben Silent Book Club här

Läs om hur Örebro bibliotek jobbar för att vara tillgängliga för sina teckenspråkiga besökare här

Läs om vad som händer på de fem resursbiblioteken här