Folkbiblioteken vill bli mer involverade i Litteraturstaden

I augusti i fjol åkte bibliotekarierna Kristian Schultz och Johannes Jensen tillsammans med två kollegor till Edinburgh på studieresa. Det fanns två syften med resan, att besöka en pågående bokfestival och att ta reda på vad Litteraturstaden Edinburgh har för arbetssätt och erfarenheter.

- Att Göteborg är Litteraturstad är väldigt långt ifrån oss i vardagen på folkbiblioteken, säger Johannes Jensen, bibliotekarie på Hammarkullens bibliotek.

- Det kanske är saker som vi gör i programmen som är en del av Litteraturstaden, men det märker inte vi eftersom vi själva inte är involverade. Det är väldigt synd, folkbiblioteken borde vara en självklar deltagare i det arbetet, tycker Kristian Schultz.

Mer dialog och ett sömlöst arbetssätt

Edinburgh var först ut att utses till UNESCO City of Literature år 2004 och på plats i staden fick Kristian och Johannes träffa delar av den strategiska styrgruppen. En sakerna som skiljer de båda Litteraturstäderna åt är att i Edinburgh ingår även skolbiblioteken i samma organisation, jämfört med i Göteborg då man tillhör olika organisationer.

- De har även ett mer sömlöst sätt att jobba. Om styrgruppen exempelvis ska göra en strategisk förändring stämmer de alltid av med bibliotekarierna på golvet, därefter kommer det strategiska beslutet. Det var väldigt inspirerande att det var mer dialog genom hela organisationen, säger Kristian.

Andra skillnader de kunde konstatera var att i Edinburgh fungerar Litteraturstadens koordinator som en spindel i nätet som förmedlar kontakter och omvärldsbevakning och att biblioteken är uppkopplade direkt mot koordinatorn. I Edinburgh har man även skapat ett gemensamt årshjul för biblioteken som gäller allt från minnesdagar till särskilda tema-månader

- Alla bibliotek är med utifrån sina förutsättningar, det kan vara ett författarbesök, en workshop eller en utställning. Samtidigt som det finns en röd tråd finns det också förutsättningar att vara autonom kring hur man vill jobba med temat, berättar Kristian.

Goda exempel på satsningar och samarbeten

I Skottland finns ett annat välfärdssystem och sämre förutsättningar, men mer frihet att utforma eftersom man måste lösa saker konstaterar Kristian. Ett exempel på det är ett samarbete mellan biblioteken och musikkollektivet Tinder box. Musikkollektivet håller workshops för barn och unga i utsatta områden. Instrumenten som de använder har skänkts till biblioteket av biblioteksbesökarna.

- En del instrument var trasiga men Tinder box hjälpte även till att renovera instrumenten. Det var ett lyckat projekt och kändes som ett roligt samarbete, säger Johannes.

Ett exempel på en gemensam satsning för både skolbibliotek och folkbibliotek inom ramen för Litteraturstaden genomfördes när Edinburgh var ny som Litteraturstad. Då gjorde man en stadsövergripande satsning kring stadens son, författaren Robert Lewis Stevenson. Hans bok Kidnapped utspelar sig i Edinburgh och alla stadens grundskoleelever fick läsa boken.

- Man chartrade en ”Kidnapped-buss” där lärare och elever fick åka runt i stan och göra olika happenings utifrån boken. Man delade även ut boken på bland annat tågcentralen och busshållplatser, lite som en flashmob, berättar Kristian.

Förslag har bemötts med positiv respons

Både Kristian och Johannes beskriver Edinburghs arbetssätt som mer inkluderande och med en mer tillåtande anda. I höstas fick de möjlighet att framföra sina erfarenheter från studieresan då de var inbjudna till ett möte med samverkansgruppen Litteraturstaden. Responsen från samverkansgruppen blev mycket positiv och har lett till konkret handling.

- Det viktigaste förslaget vi har är att bilda ett bibliotekarienätverk för att kunna involvera oss, ett nätverk som är uppkopplad mot koordinatorn. Ett sådant nätverk är redan på gång, säger Kristian.

Ett annat förslag som genast gav effekt var att ändra tiden för Litteraturstadens nätverksträffar från kvälls- till dagtid. Samverkansgruppen tog till sig även det och nu är mötestiderna ändrade och fler folkbibliotekarier kan delta. På önskelistan står även att skapa ett årshjul likt det som Edinburghs bibliotek arbetar efter. Man kan lokalt utforma sina aktiviteter och sedan lägga in dem i ett gemensamt system där det kan fungera som inspiration till kollegor.

- Det här kan vi göra utan att nästan ändra något i organisationen, det är en väldigt lågt hängande frukt, tycker Johannes.

Efter ett lyckat möte med samverkansgruppen hoppas de på ett fortsatt arbete för att involvera folkbiblioteken mer i Litteraturstaden.

- Att vi på folkbiblioteken inte är så delaktiga men gärna vill vara har gnagt i huvudet länge. Det var väldigt värdefullt att de både lyssnade, var intresserade och att det blir praktik av det, säger Kristian.

Text och bild: Annsofie Andersson

Läs om Läsrörelsens satsning på äldres läsning här

Läs om hur biblioteket i Aneby har nått ut med sin verksamheten till byarna i kommunen här

Läs om Litteraturstaden Göteborg här

Läs Mitt biblioteksminne med Babben Larsson här