Alla artiklar

I projektet Garanterat bra böcker arbetade biblioteket i Varberg under några år aktivt med de litteraturstödda böckerna. Genom föreläsningar, bokcirklar, författarsamtal och tävlingar är nu kvalitetslitteratur en självklarhet för både allmänhet och personal.

Sedan 2014 har Eskilstuna kommun satsat extra på barns läsning. I år firar Lässatsningen tio år och insatsen har under åren inneburit allt från fortbildning av pedagoger och bebisbibblor, till läscertifierade förskolor och samverkan med föreningslivet. "Lusten är det vi vill att barnen ska få och ha med sig", säger Helena Nilsson, biträdande enhetschef på Eskilstuna bibliotek.

En bokcirkel där man ska läsa och diskutera en utvald bok passar inte alla. På Grubbebiblioteket i Umeå har man sedan några år tillbaka ett alternativ - Silent Book Club. "Vi brukar säga att det är en bokklubb för introverta", säger Kurt Levlin, bibliotekarie.

Välj endast en bok, gör det snabbt och skapa spänning - så kan en bokattack beskrivas. Det är en effektiv metod som visat sig fungera bra när det gäller att få skolbarnen intresserade av böcker och läsning. "Jag märkte skillnad direkt", säger Elin Aghed, skolbibliotekarie på Talldungeskolan.

Det har snart gått fyra år sedan Kungliga biblioteket fick i uppdrag att skapa fem resursbibliotek för våra nationella minoriteter. I uppdraget som resursbibliotek ingår bland annat att stödja landets folkbibliotek, skolbibliotek och regionala bibliotek i arbetet med minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Noll27 har kontaktat samtliga bibliotek för att reda på hur det är att vara ett resursbibliotek och hur det har påverkat deras verksamhet.

I Västerbottens inland rullar en kulturbärare runt mellan åtta kommuner. När den samiska biblioteksbussen Julla Májja kommer på besök kan invånarna ta del av böcker, men också av kultur, identitet och språk. "Allt hänger ihop och går inte att separera", säger Helena Zerlauth, projektmedarbetare för Julla Májja.

Biblioteket i Sjöbo har uppmärksammats för sitt arbete med barn, unga och vuxna med särskilda behov. I nära samarbete med kulturskolan, LSS och anpassad skola har de utvecklade ett tvärkonstnärligt arbetssätt med extra fokus på musik.

I Örebro kommun bor cirka 13 000 invånare som använder teckenspråk som kommunikationsspråk. På stadsbiblioteket jobbar man ständigt med att vara tillgänglig för sina teckenspråkiga medborgare. Här anordnas allt från sagostunder och teknikverkstad, till seniorkurser och författarbesök.

I Åmål har man haft meröppet på biblioteket i snart två år. Det har inneburit mindre ensamtid i biblioteket för personalen och en del avstängningar av besökare, men fördelarna överväger. "Det är inne låntagare även på julafton och nyårsafton. Biblioteket blir en plats att gå till, det andra vardagsrummet", säger Madeleine Eriksson tf bibliotekschef.

När Södra Skärgårdens bibliotek på Styrsö införde meröppet var intresset stort. I ett samhälle där många lever sitt liv anpassat efter båttrafiken har servicen underlättat vardagen. "Responsen jag har fått är att meröppet är helt fantastiskt", säger bibliotekarien Camilla Eriksson.

Svensk biblioteksförening har många nätverk och ett av dem är expertnätverket för bibliotekens arbete med spel och spelkultur. Nätverket främsta fokus är höja kunskapen om kulturformen spel och kollegialt lärande. "Vi kan lära oss mycket av varandra" säger bibliotekarien Pontus Kjellberg.

Tidigare i vår invigdes Sagoskogen, den nya småbarnsavdelningen på Åmåls bibliotek. Här samsas bokhyllor och barnvagnsparkering med vilda djur och grönskande natur. Madeleine Eriksson är barnbibliotekarie och tf bibliotekschefen och kan berätta om hur de har utformat den nya avdelningen.

Under våren har sextonåriga Shana Sulaiman varit en av fyra läsambassadörer på Läsklubben på Friskväderstorget i Biskopsgården. Hennes arbete är att vara en läsande förebild för yngre barn - ett jobb som kräver både tålamod och fantasi.

Med utgångspunkt i metoden UX och inom ramen för Läsfrämjandelyftet har biblioteken i Borås skapat en bingobricka med nio aktiviteter som på olika sätt utvecklar allas kompetens kring läsfrämjande arbete för barn och unga.

Hur man ska locka barn till läsning och hitta bra läsfrämjande metoder är en ständig fråga. I Biskopsgården har man under våren provat på att ha en Läsklubb. Varje fredag har unga läsambassadörer tagit emot barn från närområdet och tillsammans har de samlats kring böcker och läsning.

På biblioteket i Stenungsund är bokpåsar en självklar del av verksamheten. Förutom återkommande personliga lovbokpåsar till barn och unga, har barnbibliotekarierna inom ramen för Läsfrämjandelyftet packat bokpåsar till kollegorna i vuxenteamet.

Det nystartade västsvenska projektet Läsning utan gränser sätter strålkastarljuset på barns läsande. Genom utbyte och samarbete hoppas man bland annat att kunna öka mångfalden i barnlitteraturen och att skicka västsvenska barnboksförfattare på export.

På bokmässan 2022 presenterades projektet Läsning utan gränser – ett internationellt samarbete som ska öka mångfalden i barnlitteraturen och ge kunskapsutbyte om barns lärande och läsande. I våras invigdes projektet i Uruguay. Med hjälp av utbildning och information ska man nå ut med budskapet hur viktigt det är att läsa högt för sina barn.

När kulturskolan startade en filial på området Vallby fick de snabbt elever till sina kurser. Samtidigt kunde biblioteksbussen vittna om ett stort sug efter läsning, språkutveckling och böcker i området. Nu satsar Västerås Stad och skapar ett kulturcentrum för barn och unga på Vallby, där kulturskola och bibliotek kommer finnas under samma tak

I Umeå kommun har biblioteken haft riktlinjer gällande digital hjälp sedan två år tillbaka. Den vanliga besökaren har nog inte märkt någon större skillnad, men för medarbetaren har det inneburit ett stöd. "Det är skönt att veta att det är ok att säga nej till vissa saker" säger Jon Fällström, IKT-pedagog på Umeå stadsbibliotek.

Diskussionen om armlängds avstånd har tidvis varit aktuell på både museer och bibliotek, då det har förekommit exempel där politiker har velat detaljstyra arbetet. Anna-Stina Takala, handläggare på Kungliga biblioteket, menar att biblioteksplanen ska vara en hjälp i den här typen av situationer. Det handlar om att placera en biblioteksplan på strategisk nivå så att de politiska besluten hamnar på rätt nivå.

Sedan 1995 samlar Kungliga biblioteket in svenska dator- och tv-spel för eftervärlden. Samlingen innehåller allt från cd-romskivor och konsoler, till gitarren från spelet Guitar Hero. Men hur sparar man ett spel för framtiden när de inte längre går att hålla i handen? Det är ett utmanande jobb som kräver en hel del detektivarbete och uppfinningsrikedom.

Varje onsdag eftermiddag kan den som vill komma till biblioteket i Tidaholm och ägna sig åt figurspel. Det är en mångfacetterad hobby som innebär mycket mer än att bara spela.

Tre folkbibliotek i Västerbotten deltar i ett tvåårigt projekt där de tillsammans med Regionbibliotek Västerbotten använder Innovationsguiden för att arbeta med tjänstedesign i ett barnrättsperspektiv.

Med stöd av olika UX-metoder pågår just nu ett utvecklingsarbete på två folkbibliotek i Blekinge län och Kronobergs län. På det mindre biblioteket i Åseda är inriktningen mot biblioteksrummet, på det större biblioteket i Karlskrona jobbar de med bibliotekets verksamhet och med bemötandet av nya besökare.

Folkhögskolan, kyrkan, förskolan, ABF och äldreomsorgen. Det är några av aktörerna som biblioteket i Färgelanda samverkar med. Det har bland annat lett till fler samlingsplatser för kommuninvånarna och att fler har fått ett ansikte på bibliotekspersonalen.

När stadsbiblioteket i Helsingborg planerar en om- och tillbyggnad involverar de invånarna i staden. Tillsammans försöker man identifiera de behov, funktioner och önskemål som finns, och mycket handlar om bibliotekets verksamhet.