Kulturgaranti, hjälp eller stjälp?
Många kommuner gör, förutom en övergripande barnkulturplan, också en garanti för hur barn och unga ska få möta, ta del av och själva utöva kultur, som är upplagd årskursvis efter skolans form. Oftast kallas denna plan för Kulturgaranti men andra namn är också Kulturtrappan, Kulturnyckeln eller Kulturträdet.
Hur man gör varierar något från kommun till kommun, men det som är ett genomgående drag är att barn och unga i förskola och skola får en kulturupplevelse, ett besök på en kulturinstitution eller en workshop inom ett kulturuttryck, regelbundet, under sin skoltid. Syftet med en kulturgaranti är att stärka och utjämna tillgången till professionell kultur och eget skapande. På så vis skapas likvärdighet för alla barn och unga oavsett var de bor, vilken skola de går i, vilka funktioner de har och hur hemförhållandena ser ut.
Möjligheten till kultur ska inte vara beroende av en särskilt kulturintresserad skolledare eller en eldsjäl till lärare. Utformningen av en kulturgaranti bygger på skolans uppdrag att arbeta med estetik, kultur och skapande. Uppdraget innebär att se till att alla elever får kännedom om samhällets kulturutbud men också att använda estetiska uttryck och skapande arbetssätt som en del av undervisningen. Genom att i olika årskurser erbjuda en viss sorts förutbestämda kulturella uttryck, kommer eleven efter avslutad skolgång ha tagit del av en mängd kulturuttryck som ingår i samhällets kulturutbud.
Det finns många fördelar med en kulturgaranti men det gäller att vara uppmärksam om ni väljer att ta fram en sådan i er kommun. Det är bra att göra kulturgarantin i samarbete med berörda parter. Allt från de självklara såsom förskola och skola till andra verksamheter som kanske ska ingå i garantin såsom bibliotek, kulturinstitutioner, kulturskola, lokala besöksmål eller kulturföreningar.
Frågor att vara uppmärksam över
Barnens perspektiv:
- Hur lyfter ni in barnens perspektiv och tankar kring utbudet. Kan representanter för de olika åldrarna finnas med i arbetet?
- Hur samlar ni in barnens synpunkter?
Tillgänglighet och rättighet:
- Hur når ni de barn som har en anpassad skolgång eller funktionsnedsättning så att det verkligen blir en garanti för alla barn.
- Hur garanterar ni att alla barn får det de har rätt till?
Uppföljning:
- Hur garanterar ni att alla barn verkligen får det de har rätt till?
- Hur ska uppföljningen gå till och vem har det ansvaret?
Utveckling:
- Hur håller ni garantin levande så att den inte permanentas i en form som till slut känns passé. Kulturen förändras och hur gör ni en garanti som följer med sin samtid? Vissa kulturuttryck kanske inte ens uppfunnits ännu.
Fördelar med en kulturgaranti
- Leder till större rättvisa mellan alla barn.
- Kan ge en grund inom olika kulturuttryck.
- Tillgången till kultur blir inte beroende av att någon har tid eller lust att genomföra den utan det finns ett beslutat system kring hur det ska gå till.
- Den ekonomiska aspekten ligger inte på varje enskild skola utan är beslutsfattad på högre nivå
- Kommunen har möjlighet att plocka in delar från lokalsamhället och de egna kulturverksamheterna. Detta skapar en kännedom om den egna orten och dess möjligheter.
Nackdelar med en kulturgaranti
- Finns en risk att slå sig till ro och inte fortsätta utveckla utbudet och aktiviteterna.
- Kulturgaranti kan innebära att ingen kultur, utöver just den, tillåts plats eller ekonomi.
- Möjligheten för eleverna att vara delaktiga och påverka utbudet kan minska.
- Svårighet med att plocka in kultur som erbjuds ”just nu” eller passar till det som undervisningen handlar om för tillfället, vilket kan ge en stelhet och motverka flexibilitet och spontanitet.
Exempel på olika kommuners garantier för kultur
Inom Västra Götaland:
Från andra regioner: