Det här fortbildningsmaterialet vänder sig till dig som arbetar som pedagog inom kulturskolan med elever med olika funktionalitet. Det består av två kortare föreläsningar, samt material för reflektion och kunskapsdelning. Materialet kan användas som fortbildning för ett helt arbetslag eller individuellt.
Alla barn, unga och vuxna, oavsett förutsättningar, har rätt till eget skapande. Hur kan rättighetsperspektivet påverka mitt arbete som pedagog? Vi går genom en enkel reflektionsmodell som fokuserar på upplevelserna vi skapar hos eleverna, och som kan användas som hjälp för pedagoger att lägga upp och hålla i en tillgänglig skapande verksamhet. Modellen kan användas vidare för kunskapsdelning mellan kollegor, där vi synliggör våra egna arbetssätt och lär av varandra.
Materialet består av:
Två inspelade föreläsningar
Reflektionsfrågor
Förslag på upplägg för träffar med reflektionssamtal och kunskapsdelning
Referenslista med länkar och boktips för den som vill fördjupa sig.
Så här kan du använda materialet
Här hittar du materialet och ett förslag på upplägg för att jobba med det, under två eller flera träffar, tillsammans med dina kollegor. För att kunna genomföra fortbildningen i ett arbetslag, är det bra om det finns en person på varje träff som håller i mötet. Den personen gör introduktionen, presenterar dagens uppgifter eller teman, leder samtalen i storgrupp och avrundar.
I uppläget ingår reflektion och samtal. Det är bra att tänka och reflektera kring sin egen pedagogiska verksamhet på egen hand, men oftast ger reflektionerna ännu mer om man får dela dem med kollegor. Det blir en möjlighet till kunskapsdelning, man får syn på nya saker, får nya idéer och får bolla sina tankar och arbetssätt. Det gör att man kan stärka sig själv i sin roll och profession som pedagog och att man utvecklar sina pedagogiska verktyg.
Prata kort om föreläsningarna i storgrupp: Vilka tankar väckte de?
Avsluta träffen med att presentera reflektionsuppgiften som ska göras till nästa gång ni ses. Uppgiften består av reflektionsfrågor kopplade till de fem upplevelserna. Du hittar frågorna och listan över de fem upplevelserna här. Frågorna ska fungera som språngbrädor: Var och en väljer de frågor som är intressanta för en själv. Besvara inte alla.
Mellan första och andra träffen
(tidsåtgång ungefär 60 minuter)
Var och en gör reflektionsuppgiften individuellt. Avsätt ungefär en timme reflektionstid. Välj de frågor som är intressanta för dig. Om du som pedagog ansvarar för flera olika verksamheter, så välj en att reflektera kring. Dina anteckningar kan du sedan använda som utgångspunkt i samtalet med dina kollegor vid andra träffen. Här hittar du reflektionsuppgiften...
Träff 2
(tidsåtgång ungefär 90 minuter)
Den andra träffen kan ligga senare samma dag eller flera dagar senare. Samtala och reflektera tillsammans utifrån reflektionsuppgiften. Enkla tips på upplägg för samtalet finner du under rubriken Generella tips för samtalen i smågrupper.
På den här andra träffen kan ni prata om era reflektioner enligt modellen från föreläsningen och de tillhörande reflektionsfrågorna. För att göra det dela in er i smågrupper enligt tipsen ovan, och berätta hur det gick för er med reflektionen:
Var och en berättar om några punkter man skrivit ner – valfritt under vilken eller vilka upplevelser.
Alla i gruppen hjälps åt att koppla det som sagts till upplevelserna.
Återsamlas i storgrupp efter samtalet och berätta kort om hur ert gruppsamtal gick:
Var det något särskilt ni pratade mycket om?
Var det något ni vill prata mer om, eller fördjupa er i?
Hur var det med tiden? Behövs mer eller mindre?
Avsluta med att fundera tillsammans på om och hur ni vill fortsätta reflektionssamtalen
Generella tips för samtalen i smågrupper
Samtala i grupper om tre till fyra personer, eftersom i mindre grupper är det lättare att skapa utrymme för alla och hålla ett öppet samtalsklimat.
Ha gott om samtalstid, så att alla kan komma till tals, och ni också kan ta en kort paus om det behövs. 60 minuter är bra att börja med. Justera tiden efter era behov.
Utse en person som håller koll på klockan. Om ni vill kan ni även utse en samtalsledare, men i en liten grupp är det ofta lättare att gemensamt se till att alla får utrymme.
Alla hjälps åt att skapa en tillåtande stämning.
Var och en gör sina egna anteckningar.
Återkommande samtals- och reflektionsträffar
Det finns många sätt att arbeta vidare med materialet. Ett sätt är att gå vidare med samtal pedagoger emellan. Reflektion utvecklar allas arbete, speciellt om den görs med regelbundenhet. Om det finns möjlighet är det bra att ha återkommande reflektionssamtal, kanske en gång i månaden eller två gånger per termin.
Om ni vill och kan träffas regelbundet och fortsätta prata om dessa frågor, så skulle träffarna till exempel kunna handla om det här:
Fördjupning i en av de fem upplevelserna: Fokusera på en. Diskutera reflektionsfrågorna, era metoder och idéer mer ingående. Prata också om det som är svårt med upplevelsen.
Diskutera konkreta situationer eller dilemman med kollegor utifrån någon av de fem upplevelserna. Då kan man använda metoder som MasterMinding eller Reflekterande Team.
Låna från varandra: Välj ett knep, en metod, ett arbetssätt som din kollega pratar om och som du tycker är intressant. Testa det i din verksamhet. Berätta för varandra i nästa samtal hur det gick.
