Habilitering & Hälsa

Synverksamhetens regionala brukarråd 1 oktober 2024

Närvarande:

Jenny Bramstång, SRF Göteborg
Anette Jernberg, FSBU
Denise Cresso Nydén, SRF Göteborg
Britt Artursson, SRF Skaraborg
Lennart Häger, SRF Skaraborg
Frida Craft, SRF Älvsborg
Linda Wright, SRF Bohuslän
Åsa Düring, SRF Bohuslän


Anne Granath, verksamhetschef Syn- och Tolkverksamheten
Sara Andersson, enhetschef Syncentral Göteborg
Maria Johansson, enhetschef Syncentral Borås
Simon Järpvik, enhetschef Syncentral Skövde och Vänersborg
Gabriella Gesang, assistent Syn- och Tolkverksamheten

Mötet öppnas av mötesledaren Sara Andersson

Sara hälsar alla välkomna till dagens brukarråd och går igenom dagordningen.

Incheckning, presentationsrunda 

Alla presenterar sig.

Brukarrådets spelregler

Genomgång och revidering av spelreglerna:

Spelregler Syns regionala brukarråd (pdf)


Meddela representant som deltar på förmötet för att sätta dagordningen till  
gabriella.gesang@vgregion.se

4 Information från Synverksamheten

Effekter utifrån omställningen av vården:

Verksamheten har en hög tillgänglighet, 99% kommer in på 60 dagar (mål 80%) 
100% på 90 dagar (mål 100%). Ackumulerat 5% ökning av remisser (nyremisser + egenremisser) jämfört mot föregående år. 
Besöken har minskat till följd av förändrade och effektivare arbetssätt. Ledtider mellan besöken har minskat från cirka tre till två veckor. Vilket har lett till 
att nuvarande personal har lite mer att göra än föregående år.
Synverksamheten har gjort de åtgärder som behövs för att klara omställningen i 
vården, att färre ska räcka till för fler. De senaste åren har Synverksamheten arbetat för att effektivisera sin produktion med hjälp av förändrade arbetssätt (revidering av regional vårdprocess) och ny schemaläggning med möjlighet att hjälpa varandra vid behov. Schemaläggning är lagd utifrån antal remisser och behov av efterföljande besök, den säkerställer att det finns rätt antal nybesökstider och återbesökstider samt kombinationstider utifrån inflödet (behov av besök till fler behandlare samma dag).

Omställningsåtgärder:

  • Telefonuppföljningar har minskat utifrån bedömning när det 
    verkligen framkommer behov av uppföljning, enligt implementerad 
    bedömningsmall i vårdprocessen.
  • Förinformation erbjuds numera digitalt via en QR-kod i kallelsen, 
    vilket också leder till färre besök.
  • 73% av nybesöken får kartläggning via telefon, vilket resulterar i att 
    man direkt vid kartläggningen kan identifiera behov av insatser till rätt 
    profession inför det första fysiska besöket. Utifrån remissbedömningen och kartläggningens resultat sker en bedömning om det föreligger behov av till exempel optikerbesök (förr kallades majoriteten av nybesöken till optiker direkt, numera endast de som har behov).
  • En ny schemaläggning och ett effektivare arbete med vårdplanering utifrån patientens förutsättningar att ta till sig insatserna och insatsernas omfattning och krav, där riktvärdet är att en vårdplan bör innehålla 3–5 mål. Patient hänvisas att återkomma med egenremiss när ytterligare behov uppstår i slutet av en rehabiliteringsperiod, för att minimera risken för undanträngningseffekt för andra patienter.
  • Hjälpa varandra vid behov, framtagna rutiner finns för att kunna hjälpa varandra vid ett ökat tryck och längre sjukskrivningar för att hålla en hög tillgänglighet överallt och säkerställa jämn arbetsbelastning inom Synverksamheten.
  • Bortarbetade köer: Till följd av bland annat schemaläggning och kompetensmatris som säkerställer rätt antal behandlare utifrån verksamhetens behov av kompetens.
  • Minskade kostnader för synhjälpmedel, till följd av förändrat arbetssätt: strategier först, IKT-enhet och därefter hjälpmedelsförskrivning.
  • Översyn sker vid rekrytering: När personal slutar, har vi fakta på hur många besök/verksamhet/årsarbetande som varje enhet och profession utför. Utifrån detta kan vi identifiera vilken profession och var vi behöver anställa. Till exempel en synpedagog slutar i Vänersborg 1 oktober. ersätts inte just nu, bevakar framåt var behovet finns.

Prognos framåt

Klarar i dagsläget produktionen med befintliga medarbetare. Utifrån att det framkommer att det finns köer på ögonmottagningarna står Synverksamheten inför ett eventuellt ökat inflöde. Om verksamheten fortsatt får 5% ökningar på remisser, kommer även besöken att öka på sikt, trots förändrade och effektiviserade arbetssätt.
Fråga: Har hört att det är en konflikt mellan ögon och Synverksamheten om vem 
som ska få remiss. Många som hör av sig till SRF har inte fått någon information 
om Synverksamheten.
Svar: Sara sitter med i RPT (Regionalt processteam) tillsammans med ögonläkare 
och ortoptister från Barnögon. Det har upplevts att syns remisser är svåra att 
förstå. RPT har tillsammans med Synverksamheten skrivit om kriterierna. Det är samma kriterier men de är omformulerade och lättare att förstå. Synverksamheten har blivit öppnare med att plocka in framför allt barn och ungdomar.


Fråga: Kan man få remisskriterierna?
Svar: Remiss till syncentral 


Fråga: Hur många tester görs innan barnet är inskrivet på syncentralen?
Svar: När vi tagit emot och accepterat remissen är barnet inskrivet på syncentralen. Utifrån undersökningar som görs bedöms om barnet ska fortsätta gå på syncentralen eller skrivas av.

Fråga: Finns det spetskompetens gällande blinda på alla syncentralerna?
Svar: Ja, man kan få träffa olika behandlare beroende på vilket behov man har.


Fråga: Svårt att veta som dövblind var man ska vända sig.
Svar: Man ska kunna vända sig till syncentralen för att få hjälp och lotsas rätt.

Information om svenskt kvalitetsregister för rehabilitering vid synnedsättning, SKRS

Syftet med SKRS är att öka kunskapen om de rehabiliteringsåtgärder och insatser som ges och vilka effekter de ger med målet att uppnå en likvärdig 
synrehabilitering i Sverige. Med data från registret kan vi utveckla processmått och resultatmått plus utgöra underlag för verksamhetsutveckling, kliniskt förbättringsarbete och forskning. Vi kan identifiera remisskriterier, åtgärder, metoder, ledtider och insatsernas effekt.

Förväntningarna är en nationell samsyn och att utvecklingen går mot en jämlik 
synrehabilitering i landet. Idag ligger registret på certifieringsgrad 3 men 2025 kommer att ansöka om certifieringsgrad 2. För att kunna gå upp till grad 2 finns en hel del krav som registret måste uppfylla.
Hög täckningsgrad - samtliga syncentraler/synenheter i Sverige registrerar i 
SKRS.
På SKRS:s hemsida finns bland annat årsredovisningar med resultat från alla 
regioner och syncentraler. 2023 är på gång. Kommer även rapportera till “Vården 
i siffror”. 
Olika kvalitetsregister presenterar olika indikatorer (tid till 90, 60 och vårdplan)
Barn och ungdomar ingår nu i registret. Fram till 30 september registrerades bara patienter från 20 år och uppåt. Men från och med idag, 1 oktober registreras även barn och ungdomar. Detta är ett samarbete med ögonläkarna och ögonmottagningarna. Tidigare ”Synskaderegistret” är nu en del i vårt kvalitetsregister.

SKRS bidrar med sin utdata tillsammans med andra system till förbättringsarbeten i VGR. Länk till SKRS:s hemsida: 
SKRS | Svenska Kvalitetsregistret för Rehabilitering vid Synnedsättning (rcsyd.se)

Fråga: Kan man få ett mått på hur det går för unga synskadade i skolan? Tips på 
var man kan hämta statistik på detta.
Svar: Barn och ungdomar registreras i SKRS från och med 1 oktober. Tänker att 
där kan kvalitetsregistret vara till hjälp. 

Nationell patientenkät, NPE

Just nu pågar Nationell patientenkät, NPE som är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patientupplevelser inom hälso- och sjukvården. Enkäten ”Habilitering och hjälpmedel” har genomförts tre gånger; 2018, 2020 och 2022. Enkäten “Tolk- och taltjänst” genomfördes 2020 och 2022. 
Resultaten kan jämföras över tid med tidigare enkäter, men också mellan regioner.

Syftet är att fånga in patienters upplevelser av vården när det gäller bemötande, 
behandling och tillgänglighet för att vi ska kunna bli bättre i att bedriva säker, 
effektiv och personcentrerad vård. Deltagarna utses slumpmässigt av de som haft ett digitalt vårdmöte, ett mottagningsbesök eller bokat tolk under september månad. Deltagarna får inbjudan via 1177.se eller en pappersenkät hemskickad under oktober månad, och kan svara enkelt enligt instruktionerna i inbjudan. Enkäten finns översatt till flera språk och har bildstöd. Alla svar är anonyma.
Information finns i våra väntrum på de respektive syncentralerna.Resultatet av enkäten kommer redovisas i början av nästa år.

Fråga: Ser frågorna annorlunda ut i år?
Svar: Det är samma frågor som 2022.

Fråga: Är intresserad av de i yrkesverksam ålder. Är de lika nöjda med rehabiliteringen som äldre?
Svar: Det går att filtrera svaren på åldersgrupper.

Fråga: Hur tillgänglig är enkäten?
Svar: Den går ut via 1177.se, man kan scanna en QR-kod, svara på nätet eller 
postalt. Det ska vara samma tillgänglighet som 2022.

Återkoppling tillgänglighet i system

I oktober 2023 anmälde vi systemet Vård och Hälsa till DIGG – Myndigheten för 
digital förvaltning gällande bristande användbarhet för våra medarbetare med en synnedsättning. I september 2024 skickade vi frågan vidare från APT till VSG gällande bristande möjlighet att använda virtuella datorer för våra medarbetare 
med synnedsättning. Anledningen till önskan att använda virtuella datorer är för att möjliggöra nyttjande av samma program som har flera databaser i regionen till exempel Melior NU, Melior SKAS, Melior SU, Melior SÄS. Dessa system kräver att respektive Melior är installerade lokalt på en dator.

Om man kan använda virtuella datorer så behövs enbart en fysisk dator som man i sin tur ansluter till olika virtuella datorer, vilket annars kräver olika fysiska datorer för respektive Meliordatabas. I oktober kommer vi ha ett möte mellan IT, verksamhet och leverantör för att se på vilka förutsättningar som krävs.

Fråga: Hur många synskadade är anställda på Synverksamheten?
Svar: 6 personer.

Information från brukarorganisationerna


SRF Bohuslän

Ögats dag 11 oktober på Bohusläns museum kl.10:00-19:00, alla är välkomna!

SRF Skaraborg

Mycket aktiviteter som temakvällar och resor. Kongress i Göteborg om 2 veckor. 
Höstmöte med verksamhetsplan och budget. Utbildningar i Iphone och Voice over startar upp igen efter jul. Hela SRF arbetar med frågor kring ledsagning och färdtjänst.

SRF Älvsborg

Mycket arbete läggs på kongressen i Göteborg.
Hela organisationen arbetar med ledsagning och färdtjänst. Ögats dag i Borås 9 oktober. Övernattning på Lundsbrunn Spa med 12 deltagare. Digitaliseringsprojekt, IT-café

FSBU

Är involverade i kongressen i Nordstansaktiviteterna och ska visa goalboll 16–
17 oktober. Bröderna Lejonhjärta, syntolkad musikal. Skidresa till Åre. Julfest.

SRF Göteborg

Gemensamt projekt med FSBU på kongressen. Mycket arbete med 
kongressen. Vita käppens dag 15 oktober i Nordstan.
Har köpt in nya Barbiedockan med vit käpp.
Käppvett, vad står den vita käppen för?
Se bra mässan.
Ganska stor omorganisation i Göteborg. 
Har kommit i gång med digitalt projekt.
Fika i mörker. Mörkercafé under Kulturnatta där man får prova på att fika i 
mörker.

Inkomna frågor från brukarorganisationerna

Inga inkomna frågor.

Inbjuden gäst

Anna Rensfeldt Flink, logoped, FoU-handläggare, medicine doktor på Habilitering & Hälsa informerar om Kunskapsdagen 2024. Kunskapsdagen är en återkommande intern konferens med syfte att sätta fokus på FoU-frågor. 
Målgruppen är nämnder, styrelser, chefer och medarbetare med FoU-koppling.
I år är temat brukarsamverkan i forskning och utveckling. Vill bjuda in brukarråden i förvaltningen.
Kunskapsdagen kommer vara ett hybridmöte den 6 december och man kan delta på plats i Regionens Hus i Göteborg eller digitalt via Teams.
Anmälan görs via länken: Kunskapsdagen 
Vill du ha hjälp med anmälan mejla gabriella.gesang@vgregion.se
Det kommer även vara en paneldiskussion med frågan hur kan vi förbättra FoU i samverkan med brukarorganisationerna. En representant från Synverksamhetens brukarråd är välkommen att delta i paneldiskussionen, 30 minuter är avsatt för detta. Mejla namnet på utsedd representant till gabriella.gesang@vgregion.se

Fokusområden 2024 och verksamhetsplan 2025


Syfte med fokusområden och prioriterade områden:

  • Säkerställa att vi arbetar med de prioriterade områdena
  • Tydlighet till personalgruppen med vilka uppdrag som finns
  • Sprida och fördela arbeten jämnt på personal under året
  • Personalen uppdaterad med vad vi är i processen
  • Personalen uppdaterad med vilken personal som arbetar med vilken fråga
  • Säkerställa följsamhet till verksamhetsplan och uppdrag

Utkast till verksamhetsplan Habiltering & Hälsa 2025

Mål:

  • Sjukvårdens köer ska kortas och tillgängligheten ska öka för en mer jämlik vård
  • Invånarna ska få en god vård på rätt vårdnivå
  • VGR ska vara en ledande och attraktiv arbetsgivare med konkurrenskraftiga löner och ett hälsofrämjande ledarskap som grund
  • Ekonomisk hushållning och ökad måluppfyllelse för VGR:s hållbarhetsmål

Fokusområden 2024:

  • Implementering
  • Hjälpmedel
  • Grupper
  • Millennium

Fokusområden 2025:

  • Hjälpmedel
  • Grupper
  • Millennium

Workshop grupper

Vad för slags grupper ser ni behov av?

Workshop hjälpmedel 

Vad för tankar finns kring strategier kontra hjälpmedel?
Hur ser behovet ut framåt?

Workshop Millennium

Skapa samordningsfunktioner regionalt till exempel en väg in? 
Vad har ni för tankar kring samordning mellan syncentralerna?
Till exempel remissbedömning och telefonväxel.

Brukarrådets tankar och idéer sammanställs i dokumentet ”Workshop verksamhetsplan 2025” och kommer skickas ut separat

Nästa möte

11 mars 2025, Regionens Hus, Vänersborg, lokal Visionen

Utcheckning

Hur var dagens möte? Kom alla till tals?

Gabriella: Bra och trevligt möte.
Jenny: Bra dialog och skön stämning. Riktlinjer med respekt och vi lyssnar på 
varandra.
Frida: Mycket nöjd när jag åker hem. Jättebra. Tungt emellanåt att åka till 
Vänersborg men det behövs.
Britt: Mycket nöjd med mötet idag.
Denise: Kom hit förutsättningslöst. Känns som ni lyssnar på oss, bra start.
Anette: Bra dag, går framåt.
Lennart: Jätteintressant, första gången jag var med. Ser framemot att samarbeta 
med Synverksamheten.
Linda: Trevlig och givande dag som vanligt. Ser fram emot nästa möte.
Åsa: Instämmer med alla.
Maria: Bra dag. Alla har kommit till tals.
Anne: Bra dag med bra dialoger. Stort tack.
Simon: Jätteroligt att få träffa er. Har ökat min förståelse för brukarperspektivet.
Sara: Tack, jättebra möte idag. Har mycket tankar i huvudet nu.

Anteckningarna är förda av Gabriella Gesang