Habiliteringens brukarråd den 12 december 2023

Närvarande

Carin Wass, Attention
Irma Lindström, Kjellberg Autism i Sverige
Gunilla Wallengren, DHR
Elaine Johansson, FUB
Kerstin Nilsson, Funktionsrätt VGR
Kristina Kindberg, Unga rörelsehindrade

Jenny Linder, verksamhetschef Habilitering barn och ungdom
Annika Waser, verksamhetschef Habilitering vuxen
Ida Bäckstörm, vikarierande enhetschef Habilitering Skövde
Kristina Pehrson, chefssekreterare, Habilitering

1. Föregående anteckningar

Inget.

2. Matris Stora svårigheter i vardagen

Vad är stora svårigheter i vardagen och vad får det för konsekvenser? Detta har man försökt definiera för habiliteringen med en stödmatris. Ida Bäckström, habilitering Skövde, informerar.
Se presentation Stora svårigheter i vardagen (pdf)
Grunden för arbetet är att hantera det stora inflödet av framför allt målgrupp autism och vad som är uppdraget utifrån RMR. Man får en överblick över var patientens svårigheter ligger och därmed vilka insatser som ska prioriteras primärt. Detta skulle kunna användas inte bara vid remissbedömning utan i alla delar av vårdprocessen.
Arbetet har initierats och utförts av chefer och behandlare inom vuxenhabiliteringen för patienter med autism, men skulle kunna användas även till andra målgrupper. Man strävar också efter att få stöd för likvärdig vård inom regionen.

Reflektioner från Brukarrådets representanter

Viktigt och användbart, bra verktyg om man använder det på rätt sätt.
Kan vara bra för fler än personer med autism.
Blir rättvist över regionen.
Patientens eget perspektiv är viktigt, hade varit bra med en egen matris för patienten att fylla i.
Skulle kunna användas som diskussionsunderlag ifall patient och behandlare värderar svårigheter olika. Om patienten inte håller med om vårdens bedömning kan det vara värdefullt med denna sorts underlag.
Oro för att man plockar in människor i en viss mall och inte ser när det förändras över tid.
Här svarar verksamhetschef att matrisen används för stunden, till exempel vid ny remiss eller egenremiss, därefter av teamet för utvärdering.
Saknar området depression, ångest med mera, risk att man avvisar dessa behov och svårt för primärvården att ta om hand. Detta är habiliteringen, både vuxen- och barnsidan väl
medveten om. Ansvarsfördelning och gränsdragning vid psykisk ohälsa diskuteras just nu. Om en remiss avslås hänvisar man till vart patienten kan vända sig i stället.

Matrisen är snart klar att pröva att användas.

3. Webbokning

Verksamhetschef Jenny Linder informerar.
Webbokningen är ännu i ett väldigt tidigt stadium och habiliteringen önskar brukarrådets tankar om möjligheter och svårigheter.

Några synpunkter

Lägg ut ett antal alternativa tider som patienten kan välja mellan, gärna även kvällstid.
Möjligheten att bestämma tid själv är jättebra. De som kan boka tider själva kommer uppskatta det men det måste finnas olika lösningar.
Förmågan att boka själv varierar för våra patienter precis som i samhället i stort – men för de som kan eller har närstående som kan hjälpa till är det jättebra om man kan boka själv.
Bra om man även kan avboka eller be om ytterligare alternativ.
Det sänker oron om man är förberedd och vet vad besöket handlar om, gärna kunna ställa frågor innan.

Verksamhetscheferna informerar om att man kanske börjar med viss typ av besök. Man skulle också kunna ge patienten en tid men med möjlighet att omboka via webben. Habiliteringen är medveten om att alla inte har möjlighet att boka själv, till exempel kan det sätta stopp för den som inte kan använda mobilt bank-id. Därför kommer det aldrig att vara den enda vägen in. När man har använt ”omvänd kallelse” vid vissa gruppbehandlingar, det vill säga patienten får information om att man är uppsatt till en viss grupp och ombeds gå in och boka själv, så har antalet uteblivna minskat. Vid digitala grupper ges nu också fler möjligheter att påverka sina egna tider. Ju fler som kan boka digitalt desto mer tid till den som behöver hjälp. Viktigt med en tydlig plan så patienten vet vad man ska göra.

4. Omställning

Verksamhetschef Annika Waser informerar om habiliteringens omställningspaket kopplat till verksamhetsplan. Visar hur verksamhetsplanen ser ut i systemet Plan & Styr – regionens fokusområden nedbrutet till Habilitering & Hälsa på förvaltningsnivå där Habiliteringen skapar aktiviteter.
Ett fokusområde är digitala vårdmöten och här har Göteborg ett team som fokuserar på digitala vårdmöten. Detta kommer brukarrådet få information om vid nästa möte. Även fokus på digitala kallelser, där mätning på vuxen har visat att 44 % har önskat endast digital kallelse vilket är positivt. Man mäter också hur patienter upplever delaktighet och måluppfyllelse.
Övriga fokusområden är ekonomi i balans, kvalitet och säkerhet, effektiv vård, ökad produktion, stärkt arbetsgivarvarumärke, personalomsättning, sjukfrånvaron och hälsofrämjande insatser med mera.
När det gäller vårdgarantin förtydligar Annika att 90 dagar gäller endast första insatsen men att man kan få vänta mycket längre på andra insatser. Det habiliteringen kan göra är att försöka förkorta de 90 dagarna.
Habiliteringen tar gärna emot input när det gäller brukarperspektivet, t ex hur vi kan mäta patientens delaktighet och upplevelse, hur, när och vad man kan fråga utifrån varje patients förmåga att svara. Man skulle också behöva barns och ungdomars egna röster.
Verksamhetscheferna uppmuntrar brukarrådsrepresentanterna att bolla dessa frågor med varandra och höra av sig när man vill ha in något på brukarrådets dagordning. När det gäller barns upplevelse tipsar Gunilla Wallengren om glada och ledsna gubbar att avsluta besöket med, och också fråga varför det blev en ledsen eller glad gubbe idag.

5. Övriga frågor

Inga övriga frågor.

6. Kommande möten

Måndagar 5 februari, 18 mars och 10 juni klockan 17:00-19:00 digitalt via Teams samt 29 aprik klockan 16:30-19:00 IRL på Ekelundsgatan, Göteborg.
Skicka gärna in frågor via kristina.pehrson@vgregion.se

Vid anteckningarna
Kristina Pehrson, chefssekreterare