Habiliteringens brukarråd den 22 februari 2022

1. Föregående anteckningar

Återkoppling från tidigare möte ang dubbla adresser/dubbla kallelser.
Verksamhetschef Neri Samuelsson förklarar att sjukvården är skyldig att samverka med båda vårdnadshavare men har ingen skyldighet att skicka dubbla kallelser. Kallelser skickas till den adress där barnet är skrivet. Vårdnadshavare är enligt föräldrabalken skyldiga att meddela varandra.
Vid särskilda behov kontaktas båda vårdnadshavare eller skickas dubbla kallelser.

Den som upplever att samverkan inte skett korrekt får vända sig till sin mottagning med klagomål.

2. Medlemsenkät Autism- och Aspergerföreningen

Irma Lindström Kjellberg presenterar analys av en medlemsenkät som gjorts av Autism & Aspergerföreningen.

Enkäten innehåll fyra frågor angående habilitering:

• Har ni fått vänta länge på insatser?
• Får ni de insatser ni behöver?
• Fungerar insatserna bra?
• Vad skulle ni vilja att vi tar upp för att förbättra?

Enkäten gav 19 svar. Av dessa framkom en del kritik där det största problemet är långa väntetider, särskilt till IBT (intensivinlärning). Därutöver framkom synpunkter på otillräckliga insatser, kunskap och anpassning från habiliteringen. Att barn över 6 år med autism utan intellektuell funktionsnedsättning inte har tillgång till habilitering utan hänvisas till BUP upplevs också som ett problem.

Verksamhetschef Neri Samuelsson känner igen många av dessa frågor och håller med om att väntetiderna är för långa och samverkan inte är tillräcklig. Habiliteringen har ett samverkansforum med både BUP och BUM för att kartlägga samverkanssvårigheter. Samverkansforum finns både lokalt och regionalt. Lokalt fungerar samverkan olika bra i olika områden.

Neri vill gärna veta om fler brukarorganisationer delar denna uppfattning. Den senaste nationella patientenkäten visade 80 % nöjdhet.

Anita Larsson, Attention Uddevalla, håller med om frustrationen över att de barn som är över 6 år utan intellektuell funktionsnedsättning överförs till BUP.

Det upplevs märkligt att samma diagnoser som inte ger tillgång till habilitering som barn ger tillgång som vuxen.

Verksamhetschef Annika Waser informerar om att habiliteringen har ett särskilt uppdrag att stötta andra vårdgivare i att ge bra vårdmöten för habiliteringens målgrupper. Habiliteringen kämpar för att patienterna ska få tillgång till övrig specialistvård där den hör hemma, habiliteringen är inte specialister på allt.

Gunilla Wallengren, DHR, uppmärksammar problemet att till skillnad från förr måste patienten ha en pågående process för att få tillgång till habiliteringen, det upplevs svårigheter att få komma tillbaka för att få samma stöd som habiliteringen tidigare gett. Funktionsnedsättningen ”försvinner inte”, varför får man inte ha en årlig kontakt?

Annika Waser informerar om att habiliteringen jobbar med personcentrerat arbetssätt, som förutom patientens önskemål inkluderar behandlarens professionellt uppfattade behov. Grunden är ”patientkontrakt”, dvs aktivitetsplan/vårdplan.

Verksamhetscheferna informerar om pågående barnutredning, RMR och samverkan på nationell och regional nivå.

3. Årsredovisning

Verksamhetschef Annika Waser informerar om 2021 års viktigaste händelser samt budget för 2022, se presentationen Habilitering 2021.

Habilitering 2021 (pdf)

Pandemin har medfört både goda och dåliga effekter. Fortfarande används munskydd både i patientarbete och i kollegiala möten.

När det gäller väntetider pågår ett ständigt arbete med väntelistor för att se att rätt saker väntar.

Digitala möten har använts både vid nybesök och återbesök. Även gruppverksamhet har utvecklats digitalt och där kommer en del att bestå.

Till gruppverksamheter har man testat s k omvänd kallelse som har slagit väl ut.

Budget 2022 innebär som tidigare 2% uppräkning men kostnaderna ökar mer. Annika informerar att Habilitering Vuxen ändå inte behöver göra några större förändringar.

Neri informerar om att Habilitering barn och ungdom har fått en tilläggsöverenskommelse (TÖK) på 5 miljoner för att täcka den stora volymökningen i göteborgsområdet. TÖK:en är en s k utökad ram som kommer att följa med till kommande år.

4. Övergång från barn- till vuxenhabilitering

Elaine Johansson, FUB och Funktionsrätt Västra Götaland, informerar om att SKR har uppmärksammat habiliteringen när det gäller gränssnittet och samordningen vid övergång till vuxensjukvård för barn- och ungdomshabiliteringens målgrupp. Funktionsrätt Sverige har tillsatt en grupp som ska jobba med denna fråga och komma med synpunkter. Elaine som är en av medlemmarna i denna grupp önskar information om hur övergången från barnhabilitering till vuxenhabilitering går till i Västra Götaland.

Verksamhetschef Annika Waser, som är ordförande i RPO Rehabilitering, Habilitering och Försäkringsmedicin (regionalt) samt ledamot i NPO (nationellt), berättar att man har gjort en kartläggning av habiliteringen som visar att det nationellt finns ett problem i övergången mellan barn- och vuxenhabilitering men även när det gäller barnsjukvård i övergång till vuxensjukvård. En nationell arbetsgrupp ska startas för att se hur man kan påverka och göra på bästa sätt. Tanken är att därefter gå vidare till regional nivå för att anpassa riktlinjer och vårdflöden. I arbetsgruppen ingår representanter både från kommun, region och brukarorganisationer. Gruppen hoppas också kunna dra nytta av Socialstyrelsens arbete.

Annika visar RMR Överföring av medicinsk vård från barn- och ungdomshabilitering till vuxenvården, som precis reviderats och blivit klar. Habiliteringen har som uppdrag att följa upp hur RMR:en fungerar i praktiken.

Överföring av medicinsk vård från barn- och ungdomshabilitering till vuxenvården (pdf)

Elaine informerar också om att Funktionsrätt kommer att skriva en rapport till regeringen ang att habiliteringens målgrupp har en sämre hälsa och svårigheter med tillgång även till övrig vård. Elaine återkommer om detta.

5. Digitala möten

Elaine Johansson, FUB och Funktionsrätt Västra Götaland, har fått frågor från medlemmar om användningen av digitala möten med patienter.

Verksamhetschef Neri Samuelsson informerar om att digitala möten har utvecklats mycket sedan pandemin tog fart. Nu diskuteras vilka typer av vårdmöten som passar bra att fortsatt vara digitala. Man ser att en del patienter av olika anledningar gärna vill ha digitala vårdmöten, men den största andelen av patientmöten kan inte ske digitalt och man kommer aldrig tvinga någon till digitalt i stället för fysiskt möte.

En del grupper har visat sig passat bra att ha digitalt, t ex föräldrainformation. Digitala vårdmöten kan också ge bättre tillgång för små diagnosgrupper.

Verksamhetscheferna uppmuntrar till input från brukarorganisationerna vad patienterna tycker.

6. Nästa möte

Måndag 23/5, kl 17:00, digitalt.
Skicka gärna in frågor i förväg.

kristina.pehrson@vgregion.se

Vid anteckningarna
Kristina Pehrson, chefssekreterare