Anna Rensfeldt Flink och Christos Kolovos

Medförfattare: Lisa Engde, Region Östergötland; Theres Breed, Region Västmanland: Linnea Karlsson, Region Kronoberg; Niklas Löfgren, Region Gotland; Maria Marinopoulou, Region Värmland

Bakgrund

Gruppbaserade utbildningsinsatser riktade till föräldrar utgör en stor och ökande del av interventionsutbudet inom svensk habilitering. Föräldrautbildningar syftar till att förmedla information och färdigheter till föräldrarna för ökat stöd/stimulans till barnet i vardagen. Föräldrautbildning i grupp kan generera positiva effekter för föräldrar och barn, enligt tidigare översiktsartiklar, men det finns fortfarande kunskapsluckor kring hur utbildningarna bör ges och utformas för att generera dessa positiva effekter. 

Chefsorganisationen Habilitering i Sverige (www.habiliteringisverige.se) har givit en nationell arbetsgrupp i uppdrag att göra en kunskapssammanställning (en så kallad EBH-rapport: EvidensBaserad Habilitering) rörande föräldrautbildningar i grupp. Syftet är att sammanställa forskningsbaserad kunskap om föräldrars uppfattningar om vad som stödjer respektive hindrar lärande och nyttogörande vid gruppbaserade föräldrautbildningar om autism och/eller intellektuell funktionsnedsättning.

^Metod

En systematisk kunskapsöversikt (mixad metod) genomfördes. Strukturerade sökningar genomfördes i tre forskningsdatabaser. 864 studier screenades, varav 23 studier bedömdes relevanta för kunskapsöversikten. Resultat från dessa 23 studier lyftes ut, sammanställdes och analyserades med tematisk syntes.

^Resultat

Resultaten grupperades i tre kategorier:

Programmets innehåll och form. Kursmaterial som är lätt att komma åt och har ett tillgängligt språk var stödjande. Likaså ett innehåll som direkt kunde relateras till det egna barnet och den egna vardagen. Videomaterial och interaktiva uppgifter var stödjande. Tidsomfattning var en viktig faktor, men inga slutsatser kunde dras vad gäller ”lagom” tidsramar.

Social lärmiljö. Föräldrar beskrev att de lär sig i mötet med andra föräldrar och att andras erfarenheter motiverar egna förändringar i vardagen. Tid för gruppdiskussioner ansågs viktigt. Gruppledare med kompetens i ämnet och god förmåga att lära ut/hålla i grupp var också en positiv faktor, liksom att få individuell feedback från kursledaren.

Familjens förutsättningar. Att ha tillgång till barnomsorg vid grupptillfället, att ha tid att tillämpa det man lär sig hemma och att kursen genomfördes på en (för föräldern) tillgänglig tid och plats var viktiga faktorer för fullt deltagande och lärande.  Att övriga närstående i/runt familjen var stöttande och uppmuntrande var positivt.

Men…insats digitalt eller på mottagning? ”Spretiga” resultat framkom, där den digitala lärmiljön ibland verkade mindre gynnsam för lärande, men å andra sidan ibland mer tillgänglig i en stressad vardagslogistik. Mer forskning behövs vad gäller digital lärmiljö.