Anna Rensfeldt Flink, phd, Christos Kolovos, specialistpsykolog

Uppdrag och arbetsgrupp

Chefsföreningen Habilitering i Sverige (www.habiliteringisverige.se) ger återkommande uppdrag rörande kliniskt användbara kunskapssammanställningar (sk. EBH-rapporter) på teman med hög relevans för habiliteringsarbetet.

För närvarande jobbar en nationell arbetsgrupp med en kommande EBH-rapport med fokus på utbildningsinsatser till närstående. Från VGR ingår Anna Rensfeldt Flink (ansvarig forskare/handledare) samt Christos Kolovos i projektgruppen. Ytterligare fem erfarna kolleger från habiliteringar i andra regioner deltar och en rapport förväntas färdigställas under våren 2024.

Projektets syfte och frågeställning

Projektet fokuserar på målgruppen föräldrar till barn/unga med autism och/eller intellektuell funktionsnedsättning. Syftet är att kartlägga och beskriva kunskap om förutsättningar för föräldrars lärande och nyttogörande av kunskap i samband med insatser som fokuserar på att utbilda föräldrarna om barnets funktionsnedsättning, konsekvenser av funktionsnedsättningen och underlättande strategier i vardagen.

Projektets grundar sig i följande fråga: vilka hinder och/eller underlättande faktorer finns identifierade då det gäller föräldrarnas lärande, nyttogörande av innehållet och att uppfatta den utbildande insatsen som meningsfull?

Metod

Kunskapssammanställningen genomförs enligt principerna för en systematisk review, där både kvalitativa och kvantitativa forskningsresultat kartläggs och sammanställs: en så kallad mixed methods review. En noggrann sökning genomförs i flera forskningsdatabaser.

Samtliga identifierade studier granskas både vad gäller dess relevans för våra frågeställningar och vad gäller studiernas kvalitet. Identifierade forskningsresultat analyseras och sorteras in i övergripande teman. En sammanställning görs och presenteras i en svensk EBH-rapport som även kommer att innehålla rekommendationer för klinisk praktik

Förväntade resultat och klinisk betydelse

Trots att föräldrautbildande insatser i grupp utgör en relativt stor och sannolikt ökande del av interventionsutbudet inom barn- och ungdomshabilitering så har vi i dagsläget begränsad kunskap om hur dessa insatser bör utformas och ges.

Förhoppningen är att den kommande EBH-rapporten kan guida utförandet av föräldrautbildande insatser så att de i högre grad ger förutsättningar för att föräldrar tillgodogör sig och tillämpar kunskap som underlättar vardagen med barnet.