Nytt kunskapsstöd ska motverka våld mot unga med funktionsnedsättning

Bakom initiativet till det nationella kunskapsstödet står Myndigheten för delaktighet, MFD, som fått i uppdrag av regeringen att kartlägga och utveckla stödmaterial för yrkesverksamma som möter barn och unga med funktionsnedsättning.  

Inom Habilitering & Hälsa Göteborg tillfrågas patienter om våld, vilket informeras om på affischer redan i väntrummen. Här jobbar verksamheten med Västra Götalandsregionens nationellt unika kompetenscentrum om våld i nära relationer, VKV, som grund. 

Bland annat hämtar man stöd för rutiner i arbetet. Alla medarbetare har också gått en utbildning i regi av VKV, för att lära sig mer om våld och gemensamma förhållningssätt.   

– Vi som jobbar på habiliteringen vet och ser ju varje dag att funktionsnedsatta löper större risk att utsättas för olika typer av våld och att det är svårare med gränser, säger Eva Skoglund, psykolog på Habilitering Göteborg. 

Verksamheten är en av de som blivit särskilt tillfrågade i regeringens uppdrag om att kartlägga stödmaterial som rör våldsutsatthet bland funktionsnedsatta. 

Eva Skoglund och kollegan Anna Kulldorff, sjuksköterska, har tillsammans arbetat med bidraget till det nationella kunskapsstödet och belyst hur Habilitering Göteborg samverkar för att upptäcka och förebygga våld. 

"Ritprat kan vara en öppnare"

En av huvuddelarna i kunskapsstödet som nu finns att tillgå för yrkesverksamma i hela landet, är en utbildning vilken ger arbetsgrupper som möter barn och unga en gemensam kunskapsgrund för att förebygga, upptäcka och agera mot våld riktat mot målgruppen. 

Enligt kartläggningen är det fyra gånger så vanligt att barn med funktionsnedsättning utsätts för mobbning, misshandel och sexuella övergrepp jämfört med barn i övrigt. 

– Mycket av det här materialet handlar om barn, men jag tänker att det även kan användas i behandling av unga vuxna. De här samtalen behöver hållas levande hela tiden, säger Anna Kulldorff.  

Att hitta in i svåra samtal  kan vara en utmaning. En öppnare kan vara ritprat, säger hon. Att rita och prata samtidigt kan göra det lättare att uttrycka sig.  

I det nya kunskapsstödet finns även förslag på samtalsöppnande frågor och så kallade Reda ut-häften som yrkesverksamma kan använda sig av i mötet med barn och unga. Det är ett bildstöd som underlättar när något kan vara svårt att uttrycka, som till exempel våld eller övergrepp.  

Att peka på en bild kan vara lättare än att själv sätta ord på något som orsakat trauma.  

Hur kommer det här nya kunskapsstödet till nytta för patienterna? 

– Det kan resultera i att man uppmärksammar våldsutsatthet tidigare och kan ge patienten hjälp. Patienter med intellektuell funktionsnedsättning har inte alltid språket och behöver få mycket hjälp och stöd i att sätta gränser. Man får påminna och träna och prata om det flera gånger.