Så kommer vården nära - hörselscreening på äldreboende i Herrljunga

Johan Vässmar, enhetschef och audionom pratar med Ruzica Kukavica, på Hemgården om avståndet mellan matplatserna och TVn.   

En grupp audionomer går runt inne på Hemgårdens äldreboende.  

- Det är bra att ni har ljuddämpande bord, så det skramlar mindre från bestick och blir en bättre ljudmiljö vid måltiderna, säger Milijana Malmberg, audionom och forskare.  

Hon och hennes kollegor ser över ljudmiljön och träffar boende som bett om stöd. Efter lunch är det dags för utbildning. Personalen på Hemgården får lära sig om hörsel, skötsel av hörhjälpmedel, kommunikationsstrategier och hörselscreening. Satsningen är en del i ett projekt som finansieras med projektmedel från Kunskapscentrum för jämlik vård. 

Milijana Malmberg berättar hur örat fungerar.  

Projektets syfte att kartlägga hur många som har en obehandlad hörselnedsättning inom äldrevård och hemtjänst och vilka insatser som krävs för att identifiera dem. Dessutom hur man kan vägleda och motivera till hörselvård samt uppskatta behovet av stöd för hörapparatanvändare inom äldrevård och hemtjänst. 

Obehandlad hörselnedsättning kan få stora konsekvenser 

Att identifiera och uppmuntra personer att söka vård är viktigt. Det kan gå upp till tio år från att personer börjar märka att deras hörsel är sämre tills de söker vård. Under tiden kan en obehandlad hörselnedsättning leda till många negativa effekter, som känslan av utanförskap, depressionssymtom och ökad risk för kognitiv svikt och demens. 

Hörselscreening för alla 

I hörselscreeningen används ett frågeformulär tillsammans med Hörselskadades riksförbunds (HRF) verktyg Hörseltestaren, ett vetenskapligt validerat självtest. Alla boende på Hemgården samt alla med hemtjänst i Herrljunga ska erbjudas screening. Hörselscreening är inte ett exakt test men ger en indikation på eventuella besvär. Utifrån resultatet kan enklare insatser utföras på plats, alternativt remiss till Audionommottagning.  

 

Benedict, Kanidtha och Ylva är hörselombud. 

På Hemgården finns tre hörselombud som jobbar på olika avdelningar. De genomför hörselscreeningen. Hörselombuden beskriver att det kan vara svårt för de boende att fokusera en längre stund men att de får ta pauser och hjälpa till att “översätta“ frågorna till vardagen.  

- När formuläret frågar om man har svårt att höra på bio eller teater frågade jag hur de hör vid TV:n. Har man inte varit på teater på länge så blir den frågan svår, berättar Kanidtha.  

Alla som vill kan använda HRFs självtest. HRF ser positivt på att deras test används i projektet.  
Hörseltestaren (horseltestaren.se) 

Många sorters hörhjälpmedel 

Det blixtrar, vibrerar och plingar högt när audionomerna Tuulikki Järvi och Linda Gansmoe visar olika hjälpmedel som brandvarnare, dörrklocka, förstärkare och teleslinga. De går också igenom olika typer av service och felsökning som behöver göras regelbundet.

Kommunikationsstrategier  

När någon inte hör är det vanligt att man pratar högre, men det hjälper inte. Milijana Malmberg jämför med en felaktigt inställd radiostation. Att höja volymen innebär mer brus, inte att man hör orden tydligare. Genom högre kunskap om kommunikationsstrategier blir det enklare att kommunicera.  

- Om man inte hör finns det olika sätt att hantera det, säger hon. En ständig, nästan enveten, ögonkontakt gör det enklare att förstå. Om man behöver upprepa sig måste man inte alltid säga allting igen. Fråga “vilken del var det du inte hörde?”.  Använd en annan formulering och var tydlig när du byter ämne, säger hon.  

Fler tips på kommunikationsstrategier:
Att tänka på när du pratar med någon som har en hörselnedsättning