Nationell vårdprocess för synhabilitering och -rehabilitering

Uppdaterad:
Publicerad:

Ett nationellt samarbete mellan syncentralerna i Sverige och kvalitetsregistret SKRS, har resulterat i en nationell vårdprocess för synhabilitering och -rehabilitering med möjlighet att mäta effekten av insatserna som målgruppen får.

Nationellt samarbete 

2019 startade det nationella samarbetet med att säkerställa att synverksamheterna i Sverige tillhandahåller likvärdig rehabilitering och habilitering utifrån de utredande och behandlande åtgärderna inom respektive målområde. Utgångspunkten var Västra Götalandsregionens vårdprocess, som genom åren tillsammans med majoriteten av regionerna har vidareutvecklats till en nationell vårdprocess.  

Regionernas samarbete och engagemang har varit den största framgångsfaktorn i arbetet med den nationella vårdprocessen. Både medarbetare och chefer har varit delaktiga och det har skapats en känsla av ”att vi gör detta tillsammans”. 

- Jag är väldigt stolt över arbetet och att vi nu har en gemensam vårdprocess i Sverige. Chefer och medarbetare hos oss har varit involverade i det lyckade arbetet som letts av vår verksamhetsutvecklare, säger Anne Granath, verksamhetschef synverksamheten.

Gemensam vårdprocess i 16 regioner 

16 regioner har påbörjat arbetet med att implementera den nationella vårdprocessen.  Som stöd har en nationell IT-plattform utformats av synverksamheten i VGR med hela vårdprocessens innehåll. Alla berörda medarbetare får behörighet till den nationella plattformen i samband med implementeringen inom sin region. 

Varför en gemensam nationell vårdprocess?  

Syftet med en nationell vårdprocess inom synområdet är att:  

  • Säkerställa likvärdig och god vård oavsett var du bor i Sverige 
  • Alla patienter ska ha en vårdplan som beskriver vilka insatser som ska genomföras och vad patienten kan göra själv i sin rehabilitering 
  • Kvalitetssäkra insatserna 
  • Långsiktigt ska räcka till för alla patienter  
  • Gemensamma dokument stödjer och styr verksamheterna mot målet god vård och likvärdiga insatser samt säkerställer att dokumentationen sker patientsäkert med gemensamma begrepp och termer 
  • Ge jämförbar statistik i kvalitetsregister 

Syftet med en nationell vårdprocess 

Förbättringar för patient

Processen innehåller metoder som ska öka patientens delaktighet och motivation i sin rehabilitering och habilitering. Genom att kvalitetssäkra insatserna och skapa en nationell samsyn kring vad synhabilitering och synrehabilitering innebär, säkerställs likvärdig och god vård oavsett var du bor i Sverige 

Den nationella vårdprocessen innehåller riktlinjer för vilka typer av behov som ligger till grund för ett vårdåtagande ska starta, vad en kartläggning bör innehålla samt vilka typer av utredande och behandlande insatser som ska kunna erbjudas patienten för att uppnå målen med sin rehabilitering och habilitering.  

En gemensam målsättning för både den nationella vårdprocessen och kvalitetsregistret SKRS är att alla som får insatser ska ha en vårdplan. Vårdplanen skapas i samråd med patienten och ska innehålla mål och planerade åtgärder. Det är en förutsättning för att patienten ska kunna vara delaktig i och tillgodogöra sig sin rehabilitering och få möjlighet att prioritera i vilken ordning som insatserna ska ske.  

Vårdprocessen beskriver vikten av att i överenskommelse med patienten sätta upp rimliga mål utifrån patientens behov och förutsättningar, samt att följa upp vårdplanens insatser inom rimlig tid.  

Förbättringar för verksamhet

En nationell samsyn bidrar till att regionerna kan få stöd och lära av varandra. Gemensamma dokument stödjer och styr verksamheterna mot målet god vård och ger stöd i behandlingsarbetet, när alla dokument finns samlade under respektive processteg och målområde. Att registrera insatserna i kvalitetsregistret SKRS ger goda förutsättningar att forska på vilka typer av insatser som ger bäst effekt för patienten, därav finns ett samarbete mellan den nationella vårdprocessen och kvalitetsregistret SKRS. I takt med att vårdprocessen utvecklas så utvecklas även kvalitetsregistret SKRS. Vårdprocessen kan även användas som underlag för kompetensutveckling, som stöd vid introduktion för nyanställda, och för att beskriva verksamheten i dialog med politiker.